Fru talman! Jag skulle egentligen vilja ställa samma fråga igen, för jag upplever att det här handlar om perspektiv. Jag är väl medveten om att Miljöpartiets väljarbas i första hand finns i storstäder, och det hörs också i diskussionen. Det är jätteviktigt med cykelfrågor. Det är oerhört viktigt att vi får fler att cykla och att det finns större möjligheter att cykla. Men när man exempelvis resonerar i termer av att cykeln blir bihang till bilen i meningen att det är så andra uppfattar det tror jag att man missförstår hur väldigt många har det. Även om vi är överens om det mesta i betänkandet kvarstår faktum att cykeln inte kommer att lösa vardagsproblematiken, framför allt inte vintertid. En ensamstående mamma i Pajala kommer inte att fundera över att ta cykeln med sina tre barn till skolan.
Här någonstans uppstår för mig ett dilemma med regeringens förda politik. I M:s och KD:s budget sänkte vi höjningen av bränsleskatten, men ni höjer höjningen av bränsleskatten - givetvis utifrån ett miljöperspektiv. Ni vill göra det dyrare och svårare att använda bil, och i dag hör vi också att ni talar varmt för att man ska använda cykeln mer.
Vi i KD delar uppfattningen att vi ska använda cykeln mer - där det är lämpligt. Er politik missgynnar landsbygden, och jag undrar hur du tänker parera det. Här driver ni en linje som är vällovlig och god, men ni vidtar andra politiska åtgärder som de facto missgynnar dem som bor utanför stora städer som Lund.