Fru talman! Nu blev det invecklat. Statsrådet argumenterar bitvis mot sig själv. Han säger å ena sidan att det som skedde i Helsingborgs kommun inte föranledde någon anmärkning från Konkurrensverket. Därför borde vi inte oroa oss, och därför kan han inte göra någonting. Han säger å andra sidan - vilket också stämmer, och det är här det blir roligt - att anledningen till det var att Helsingborgs kommun inte hade gjort detta i tillräckligt stor omfattning.
Men då kan man ganska fort upptäcka att hans kollegor på andra sidan Riddarfjärden vill göra detta, i en oerhört mycket större omfattning. Man riskerar att plöja ned fantastiska mängder skattepengar i en utbyggnad av ett kommunalt wifi-nät, vilket definitivt kommer att rendera i synpunkter från Konkurrensverket - kan jag som riksdagsledamot kosta på mig att säga. Det är såklart problematiskt, även för undertecknad.
Det är också problematiskt att statsrådet säger att han inte kan gå in och styra de 290 kommunerna. Det är inte det jag ber om. Det vi talar om nu när det gäller bredbandsstrategin är råd som man utfärdar. De är inte tvingande för kommunerna. Det är råd som statsrådet har möjlighet att påverka inom ramen för sin tjänsteutövning.
När statsrådet räknar upp vilka som ska vara en del i utvecklingen av detta räknar han upp Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Inte med ett ord nämns branschen, de som är väldigt viktiga att samarbeta med för att detta ska bli bra.
Fru talman! Det är inte fråga om att ompröva Konkurrensverkets ställningstagande. Det handlar om att titta på mer än den första meningen i det de säger, alltså att om detta hade varit i större omfattning hade detta kunnat få konkurrenssnedvridande effekter. Det är det statsrådet måste ta fasta på för att det här inte ska spåra ur.