Herr talman! Jag tackar kulturminister Parisa Liljestrand för debatten och svaren.
Jag menar dock att det inte sker någonting. Det finns lagstiftning, men det sker ingenting. Problemet finns kvar, enligt många organisationer.
Ytterst handlar dagens debatt inte om veteranfordon eller gamla maskiner utan om hur vi ser på Sveriges kulturarv. Den handlar om människor som på sin fritid och med egna resurser lägger tusentals timmar på att hålla Sveriges historia levande.
Jag har i dag lyft fram flera exempel som visar att det finns möjligheter att göra någonting, till exempel med ETCS, om man har ambitioner.
Kärnan i min interpellation är dessa tre frågor: Hur säkerställs att myndigheter beaktar det rörliga kulturarvets särskilda förutsättningar? Anser regeringen att nuvarande regelverk är tillräckliga? Jag tycker inte det. Och avser regeringen att ta initiativ för att bereda frågan vidare?
Herr talman! Jag tackar än en gång ministern för svaren. Avslutningsvis vill jag särskilt tacka de representanter för Motorhistoriska Riksförbundet som närvarat på läktaren under debatten. De representerar ett stort ideellt engagemang runt om i Sverige och besitter en mycket stor kunskap i dessa frågor. Jag vet också att de gärna ställer upp för fortsatta samtal med ministern om de frågor som har lyfts upp här i dag. Det är genom dialog, förståelse och rimliga avvägningar som vi kan säkerställa att Sveriges rörliga kulturarv också blir en levande del av framtiden, som ministern nämnde.