Fru talman! Om man tittar på Sveriges och Finlands utlänningslagar ser man att de inte lever helt olika liv utan tvärtom påminner väldigt mycket om varandra. Ändå ser vi att söktrycket till dessa två länder ser helt olika ut, och då är frågan naturligtvis vad det kan bero på. I den parlamentariska kommittén ska vi titta internationellt för att kanske komma underfund med och få lite mer säkerhet i vad det är som skiljer.
En av de saker som skiljer mellan Finland och Sverige är dock att man i Finland inte har hållit på och fixat till ett lapptäcke med undantag och tillfälliga lagar, utan de lagar man har gäller. Det gör mig ytterligare intresserad av att denna parlamentariska kommitté verkligen ska lyckas i sitt uppdrag, så att vi får till stånd en lagstiftning i Sverige som håller över tid. Jag tror att det också skulle se till att de spelregler som gäller i Sverige blir tydliga och att vi låter ett ja vara ett ja och ett nej vara ett nej.
Kritiken mot gymnasielagen kvarstår från kristdemokratisk sida, för där var det inte asylskälen som var avgörande för huruvida man skulle få stanna kvar i Sverige och få en ny chans eller inte. Det bärande skälet till att vi kristdemokrater nu har signalerat hur vi anser att framtidens migrationspolitik ska utformas är dock att vi måste få ned söktrycket. Vi måste få ned de volymer som kommer till Sverige, och det av det enkla skälet att vi måste ta itu med integrationsproblemen i Sverige. Det är avgjort det viktigaste vi har att göra i denna kammare, menar jag.
Jag tror också - det är min bestämda uppfattning - att det inte är de människor som ropar efter de mest generösa reglerna som är bäst på att inför framtiden ta fram en hållbar migrationspolitik. I dag måste vi nog ha en lite mer stram syn på det hela, för att i framtiden kunna ge de människor som söker sig till Sverige en fristad här.