Fru talman! Det är lite intressant att Kristdemokraterna väljer att tala om biståndet och inleder replikskiftet med att säga att beloppet inte är viktigt. Detta är en budgetdebatt. Det handlar om belopp. Det är klart att det spelar roll hur mycket man satsar på biståndet och hur mycket man får ut.
Jag är vän av att verkligen fundera på hur biståndet ger mest effekt och på vad som ger mest pang för pengarna i biståndet - också långsiktigt. Man kan göra en översyn, men då kanske översynen ska göras först. Sedan kommer man fram till hur man ska förändra biståndet. Nu gör man tvärtom. Nu säger man att man ska dra ned väldigt kraftigt på biståndet, och sedan ska man försöka se över biståndet, som Hans Eklind uttryckte det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Vad jag förstår ska man göra de stora besparingarna på FN-systemet. Då ska man vara medveten om att mycket av biståndsverksamheten globalt sett är beroende av infrastrukturen och av FN-systemet för att kunna fungera. Jag hoppas att regeringen verkligen har tänkt igenom detta, att det också kommer att fungera.
Vi visar att det är möjligt att lägga tillbaka en del av pengarna, men vi gör inte detta till vår största budgetpost. Vår största budgetpost, där vi spenderar utgifter, gäller välfärdens finansiering, för vi ser att välfärden kommer att möta stora utmaningar med den budget som regeringen har lagt fram. Framför allt är det sjukvården som kommer att få det tuffast. Varje sjukvårdsregion i Sverige, oavsett politiskt styre, kommer att möta underskott nästa år. Det är en tuff verksamhet. Det handlar om prioriteringar.
När det gäller avräkningar kan jag konstatera att det finns med i de internationella regelverken för bistånd att man får göra avräkningar när det inträffar större händelser och ett land tar större ansvar för till exempel migration från Ukraina. Då har vi tyckt att det varit rimligt att göra avräkningar på biståndet, eftersom det är enligt internationella regelverk.