Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 5 och 9.
Punktskatter kan, som tidigare talare har uppmärksammat, vara bra ibland. Inte bara för att de ger skatteintäkter, utan även för att det höjer priserna för konsumtion av produkter som är skadliga för hälsan eller miljön. Det kan också handla om en förhoppning om att detta ska uppmuntra utvecklingen av alternativ. Dock finns det uppenbarligen olika uppfattningar i riksdagen om vad som är skadligt och inte.
Sverigedemokraterna menar att Sverige måste värna sina viktigaste samhällsfunktioner. Vi har länge, faktiskt sedan långt innan vi kom in i riksdagen, betonat vikten av ett starkt försvar, att säkerställa tillgången till energi, att ha en fungerande infrastruktur, och, kanske den allra viktigaste samhällsfunktionen av alla: förmågan att förse den inhemska befolkningen med livsmedel i en värld där handeln över gränserna inte fungerar optimalt.
Vi ska ju inte inbilla oss att fri handel av vilka varor som helst över gränserna är någonting som är garanterat för all evig tid, särskilt inte i den oroliga värld vi i dag lever i. Vi ska heller inte inbilla oss att importerat livsmedel framställs på ett mer miljövänligt sätt än vad som görs i Sverige.
Sverigedemokraterna är också angelägna om att behålla en levande landsbygd. Häromåret lanserade Sverigedemokraterna, i samband med att vi lade fram vår vårbudgetmotion, det så kallade landsbygdslyftet med avsikt att säkerställa jobb och tillväxt just på landsbygden. Därför är det viktigt med ett fungerande jord- och skogsbruk som är livskraftigt och kan skapa arbetstillfällen och dessutom behålla de arbetstillfällen som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter
Det svenska lantbruket verkar inom ramen för en hård, konkurrensutsatt internationell marknad, där vi måste sträva efter bättre konkurrensvillkor - inte sämre. Svenska bönder har en konkurrensnackdel genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Detta har lett till att importen har ökat, och produktionen har därmed flyttat utomlands, vilket också det har konstaterats av tidigare talare. Det har även lett till färre jobb i Sverige. Minskningen av antalet anställda i jordbrukssektorn var 26 procent under tioårsperioden 2003-2013, enligt Jordbruksverket.
Regeringen tycks negligera det här problemet. Återbetalningen av koldioxidskatt har minskat. Med tanke på jordbrukets lönsamhetsproblem är detta ett direkt skadligt beslut som ytterligare försämrar det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Sveriges skattekostnader för diesel inom jord- och skogsbruket är höga i en internationell jämförelse.
Till råga på det har regeringen aviserat att man avser att återinföra skatten på handelsgödsel nästa år. Det är ytterligare ett slag mot svensk livsmedelsproduktion som skadar konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter och sannolikt bidrar till att öka importen av livsmedel som producerats på exakt samma sätt, eller möjligen mer miljöskadligt, än det skulle ha gjorts i Sverige.
Om man nu vill återinföra skatten av miljöskäl är det minsta man kan begära att livsmedelsproducenterna kompenseras på något sätt, exempelvis genom sänkt skatt på energi och diesel.
Jag menar att vi bör eftersträva möjligheten till självförsörjning av livsmedel i Sverige. Det får ses som en långsiktig målsättning som vi måste arbeta för under en längre tid, förmodligen i många, många år, men det förutsätter också att vi börjar förbättra möjligheterna för producenterna och inte fortsätter att försämra dem, vilket vi har gjort under en väldigt lång tid.
Jag vill säga några korta ord om biodrivmedel. Som argument för att tvinga fram användande av biodrivmedel anförs i huvudsak den klimatnytta som dessa bränslen genererar. Det finns dock anledning att ifrågasätta detta, åtminstone när det gäller första generationens biodrivmedel.
Riksrevisionen har också skrivit i sin rapport Klimat för pengarna? att regeringen inte har samordnat infrastrukturplaneringen med klimatmålen utan sätter förhoppningen till att stora, ännu okända, tekniksprång ska kunna bidra till utsläppsminskningar. Detta får anses vara oansvarigt. Vi bör inte köra med någon blunda- och-hoppas-politik, i synnerhet som vi i dagsläget inte tydligt har samordnat klimatforskningen med klimatmålen för att inrikta forskningen mot att åstadkomma de tekniksprång som skulle behövas. Med anledning av det borde regeringen göra en bredare analys av nyttan med biodrivmedlen.
I detta anförande instämde Anders Forsberg (SD).