Herr talman och statsministern! Jag vill lyfta skogsnäringen utifrån den politiska debatt som förs och de förslag som läggs fram i Bryssel. Jag har noterat att statsministern har sagt att skogspolitik ska vara en nationell angelägenhet. Jag tycker att det är riktigt positivt och välkomnar det ställningstagandet.
Samtidigt ställer sig Sverige inte bakom agerandet från andra skogsländer, till exempel Tyskland och Frankrike, i Bryssel. Det är fråga om att, som kutym är, via brev och på andra kraftfulla sätt protestera mot det man tycker är fel.
Jag vill därför fråga statsministern: Varför agerar inte regeringen mer kraftfullt mot alla de EU-förslag som kommer, som slår undan benen för jobben, landsbygden, klimatet och självbestämmandet i fråga om den svenska skogspolitiken?