Fru talman! Riksdagen har att ta ställning i detta betänkande om en nordisk balansavräkning. Betänkandet innehåller främst förslag om ändringar i ellagen, vilket ska skapa juridiska förutsättningar för en sådan gemensam balansavräkning.
Sverigedemokraterna ser positivt på ett sådant utökat samarbete. Det ger förutsättningar för en fortsatt utveckling av en gemensam nordisk elmarknad med Norge och Finland. Samarbetet genererar också goda förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Mot den bakgrunden är vi positiva till de huvudsakliga förslagen som lämnas i propositionen men anser att det på en punkt krävs ett förtydligande från riksdagen.
Enligt regeringens förslag ska den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, få uppdra åt någon annan att utföra balansavräkningen. För att skapa förutsättningar för en gemensam nordisk balansavräkning har Svenska kraftnät därför inlett ett samarbete med stamnätsföretagen i Norge respektive Finland och bildat ett bolag för just det ändamålet. Bolaget ägs till en tredjedel av respektive stamnätsföretag.
Regeringens förslag utgår från ett samarbete i ett nordiskt perspektiv, och avsikten initialt är helt uppenbar för alla. Att det sker på föreslaget sätt har Sverigedemokraterna inga invändningar mot, men vi anser att det är angeläget att riksdagen tydliggör att balansavräkningen inte ska utföras av någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet.
I behandlingen av den motion som vi väckt med anledning av detta, och som i betänkandet avstyrks, är motiveringen för avstyrkandet av motionen att det gemensamma bolaget genom de nuvarande ägarförhållandena har en fast nordisk förankring och att riksdagen därmed inte behöver tydliggöra att balansavräkningen inte utförs av någon aktör utanför det nordiska samarbetet.
Men, fru talman, i de ändringar som nu genomförs i ellagen anges inte specifikt det bolag som är aktuellt i förslaget. Där anges inte heller regleringar om bolagets driftställe eller om ägarförhållandena för bolaget. I en förlängning kan det öppna mandatet i lagstiftningen innebära en fortsatt utvidgning utanför den nordiska elmarknaden där riksdagen inte behöver tillfrågas. Det är en farhåga som Sverigedemokraterna har om att riksdagens ställning förminskas.
Sverigedemokraternas uppfattning är därför att riksdagen jämte lagändringen ska begära att regeringen säkerställer att den systemansvariga myndigheten inte uppdrar åt någon aktör utanför det gemensamma nordiska samarbetet att utföra balansavräkningen.
Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.