Fru talman! Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar är vad vi diskuterar. Man ska i den här frågan beakta att det faktiskt är 1,7 miljoner svenskar som i dag bor i bostadsrätt. Man har i de allra flesta fall lånefinansierat sitt bostadsköp, och bostäderna är ett stort privatekonomiskt värde.
Fastighetsägarna släppte för ungefär ett år sedan en rapport som visade att 12 procent av Sveriges bostadsrättsföreningar har utsatts för ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Detta visar vikten av att vi stärker lagstiftningen på det här området på en rad olika sätt för att både stärka de privatpersoner som är medlemmar i en bostadsrättsförening och se till att samhället ska kunna fungera i stort.
De lagändringar som man syftar till här gäller både aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bland annat innebär de att en särskild granskare eller minoritetsrevisor ska kunna utses av Bolagsverket. Utan att först behöva behandla frågan på en stämma ska man kunna ta fram en granskare för att granska föreningsekonomin. Man inför ny lagstiftning för att motverka att en majoritet bordlägger ett sådant ärende. Det krävs att 10 procent av medlemmarna i föreningen begär det för att det ska genomföras. Det är viktiga åtgärder som behövs efter det som vi har läst i medierna de senaste åren om vad som kan hända i en bostadsrättsförening och hur mycket det kan påverka de enskilda medlemmarna där. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Det finns flera exempel på hur bostadsrättsföreningar har blivit kapade och plundrade. Man har tillskansat sig ekonomiska medel genom att ta över bostadsrättsföreningar. Ett exempel är bostadsrättsföreningen Ida i Malmö, där man tillskansade sig 250 miljoner kronor under en tvåårsperiod. Det ledde givetvis till höjda hyror och minskat marknadsvärde för dem som äger bostadsrätterna. De kanske inte ens har möjlighet att göra sig av med sina bostadsrätter. Det är en ytterst allvarlig situation som man verkligen behöver beakta i sammanhanget.
Detta har gjort det möjligt för den organiserade brottsligheten att få tillgång till nya ekonomiska medel, och det får också som konsekvens att bostadsområden förslummas i och med att bostadsrättsföreningarna inte underhålls på det sätt som skulle ha varit fallet i en förening där man verkligen har ett intresse för sin egen bostad.
Detta är allvarligt på många vis, både för samhället och för enskilda personer. Vi behöver såklart följa utvecklingen efter införande av lagförslaget, så att det ger tillräckligt ekonomiskt skydd och inte påverkar föreningarna negativt när det gäller det ekonomiska. Vi kommer givetvis att återkomma till riksdagen med förslag på en utredning om ny lagstiftning om det finns skäl till det efter en granskning av hur den nya lagen fungerar efter att den har trätt i kraft.
Sverigedemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag till beslut.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)