Herr talman! Frågan om myndighetschefer som utses av regeringen var föremål för omfattande diskussioner och förändringar under alliansregeringens tid vid makten.
Alliansen genomförde reformer som innebar att befattningar som myndighetschefer ska rekryteras på ett sätt som präglas av öppenhet och professionalitet. Vi införde ett grundläggande krav på att det ska finnas kravprofiler för alla myndighetschefer, att det normala ska vara att befattningar som myndighetschefer annonseras öppet när de ledigförklaras så att vem som helst kan söka en sådan befattning. Vi var kritiska till den ordning som rådde tidigare, där det var en beredning i slutna rum och där det kunde ha betydelse om man kände statsministern eller inte om man blev utnämnd till myndighetschef.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning
Konstitutionsutskottet följer vartannat år upp hur reformen har fått praktiskt genomslag, och vi kan konstatera att nästan alla befattningar som myndighetschefer annonseras ut öppet så att även de som inte har känningar i de politiska kretsarna har möjlighet att söka. Vi kan konstatera att det regelmässigt finns kravprofiler, och vi kan konstatera att regeringar ofta tar stöd av professionella rekryteringsföretag för att ytterligare professionalisera rekryteringsförfarandet.
Detta innebär inte att man aldrig kan utse en person som är eller har varit politiskt verksam till myndighetschef. Det är ingen hemlighet att också vi från allianspartierna har varit kritiska till vissa utnämningar, men att säga generellt att statliga myndighetschefer inte utses på formella och faktiska meriter är helt enkelt fel. Det är en felaktig beskrivning. Jag skulle säga att även bland de statliga myndighetscheferna är det allra vanligast att de är utmärkt kompetenta och skickliga personer.