Fru talman! Tack, ministern, för det ytterligare svaret!
Ett problem är dels de otillåtna uttagen som inte ger någon påföljd, dels de enormt flexibla undantagen som finns i lagstiftningen. Den kompromiss som lagstiftningen ändå byggde på, det vill säga att hyresgästerna skulle gå med på att det här drivs enligt affärsmässiga principer men att hyresgästernas pengar skulle behållas inom bolaget, menar jag inte hålls just nu. Och jag är inte alls lika övertygad som ministern om att man inte kan driva igenom det i Sveriges riksdag. Jag är helt övertygad om att de flesta tycker att det är skattebetalarna i en kommun som ska betala för den kommunala verksamheten, inte de som råkar vara hyresgäster under just den perioden.
Ett undantag i lagstiftningen är till exempel att pengarna ska främja integration och social sammanhållning. Då måste frågan bli: Varför är det hyresgästerna som ska betala för integration och social sammanhållning i en kommun? Är det inte kommuninvånarnas uppgift att göra det? Är det just hyresgästerna som ska integreras? Eller hur är det egentligen tänkt? Det är en enormt omfattande och ospecifik formulering i ett undantag, måste jag säga, därför att integration och social sammanhållning kan ju faktiskt vara vad som helst. Det här är oerhört vagt. En jurist som tittar på detta kan få in exakt vad som helst i detta, så jag menar att det här bör skärpas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att en stad som Stockholm, där bostadsbristen är så himla stor, ska kunna sälja ut så enormt många bostäder och sedan använda pengarna till att sänka skatten för i första hand villaägare blir för mig en fördelningspolitiskt väldigt negativ sak. Att man kan göra på det sättet gör att vi inte kommer åt bostadsbristen.
Tycker inte ministern att det är ganska orimligt att man kan göra den typen av dispositioner? Vore det inte rimligt att man i stället ökar incitamentet att investera i bostäder och skyddar hyresgästernas pengar och i så fall ser till öka underhållet ytterligare eller använda pengarna till renoveringar?
Om det blir pengar över ska man underhålla och renovera bostäder och investera i nyproduktion. Den kommunala verksamheten ska finansieras med skattemedel. Det är min poäng.
Villaägarna får ROT-avdrag och ränteavdrag, och många av de dyra villorna har inte längre någon fastighetsskatt. Det är staten och den gemensamma kassan som står för detta. Men dessutom är det hyresgästerna som betalar den kommunala välfärden. För mig är den fördelningseffekt som detta sammantaget får inte särskilt solidarisk eller den bild vi ger till hyresgästerna av hur vi fördelar kostnader och rättigheter. Välfärd efter behov och skatt efter förmåga är det viktigaste.
Juristen Ingrid Birgersson på Boverket säger till SVT i denna granskning: Det är olyckligt att lagen inte är strikt formulerad, vilket ger utrymme för tolkningar. Dessutom finns ingen sanktionsmöjlighet för den som bryter mot de uppsatta reglerna.
Det är Boverkets uttalande om detta. Vad anser ministern om det?