Fru talman! Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. Enkelt uttryckt finansieras dagens pensioner av dem som jobbar i dag, bortsett från premiepensionen som var och en sparar till själv. Ju mer man betalar in desto mer får man sedan när man går i pension - inte så konstigt.
Det är viktigt att vi har ett stabilt pensionssystem som det finns en bred politisk enighet om och som håller över tid. Vi får inte hamna i en överbudsdebatt kring pensionerna, där generationer ställs mot generationer och vi skapar sprickor i samhället och tävlar i att på olika sätt urholka statsbudgeten och på ett ansvarslöst och ohållbart sätt ägna oss åt pensionspolitik. Pensionssystemet måste vara robust och se till att människor har en pension som de klarar sig på efter att ha jobbat ett helt liv. Det måste vara generöst, men det behöver vara hållbart över tid och får inte ställa människor mot människor.
En rad viktiga förändringar är gjorda och är på väg. Liberalerna stöder dessa förändringar fullt ut och kommer att yrka bifall till utskottets förslag i detta betänkande. Men jag vill ändå säga några saker till.
Fru talman! För oss i Liberalerna är det självklart att den som är äldre och vill fortsätta förvärvsarbeta ska få göra det. Det är orimligt att man i dag inte alltid kan fortsätta arbeta även om man vill det. Att man har levt lite längre än andra får inte vara ett hinder. Att man har lite mer erfarenhet och kunskap som man har fått genom sitt arbetsliv får inte anses vara en belastning. Vi har inte råd att slösa bort den kunskap och den erfarenhet som äldre i arbetslivet har genom att tvinga folk att sluta jobba vid en viss ålder.
Fler måste kunna fortsätta att bidra i takt med att vi blir allt äldre. På sikt bör pensionsåldern och rätten att stanna kvar i arbetslivet knytas till medellivslängdens utveckling. Vi ser hur människor blir äldre och äldre och är friska längre upp i åldrarna. Så har det varit under lång tid, och det ser ut att fortsätta vara på det viset. Då säger det sig självt att det är orimligt att pensionssystemet inte följer med.
Fru talman! Jag vill drista mig till att vara lite visionär här i dag. Detta är i mångt och mycket en teknisk debatt och en debatt som vi har haft många gånger i den här salen. Jag läste några nyheter på vägen hit i dag. En nyhet var att man nu med mänskliga stamceller har lyckats bota diabetes hos möss. Detta är första steget mot att helt bota diabetes, en av våra farligaste och vanligaste sjukdomar.
Det finns också ny AI, artificiell intelligens, som kan förutspå hjärtinfarkter. Sedan 2002 har antalet som dör i hjärtinfarkter halverats, och nu finns det AI som kan förutspå hjärtinfarkter. Jag tror inte att vi kommer att dö av hjärtinfarkter i framtiden. Vi kommer inte att dö av diabetes. Vi kommer inte att dö av hjärtinfarkter. Jag läste också om en ny handprotes, som känns och fungerar precis som en vanlig hand.
Vi har ingen aning om hur länge vi kommer att leva. Vi har ingen aning om vad vi kommer att vara, vi som lever, om ett antal år - i framtiden. Det sägs att den första människa som kommer att bli 250 år redan är född. Det är en hisnande tanke. För 250 år sedan, 1770, gav sig James Cook ut på sin första resa. Tänk om någon hade sagt till James Cook: Du kommer att leva tills det finns artificiell intelligens, bilar och elflyg. Det är fullständigt makalöst. Vi kan också tänka på hur det är om 250 år och på den person som redan i dag lever bland oss och som kommer att bli 250 år. Vi vet inte vilka medicinska framsteg som kommer att ha gjorts. Vi har ingen aning om hur livet kommer att se ut. Vi har ingen aning om hur länge till den personen kan tänkas leva, som redan har hunnit bli 250 år och som lever i en tid då framtidens motsvarighet till AI slår igenom.
I ljuset av denna hisnande tanke är det såklart orimligt att inte ha ett pensionssystem som är hållbart för förändring.
I dag är man äldre när man är 80. För inte särskilt länge sedan var man äldre när man var 50. I vissa länder är man äldre när man är 40. Om det pensionssystem vi har ska hålla över tid måste man se till att knyta det till medellivslängdens utveckling. Det är sant att det i dag finns en massa problem med människor som har slitit ut sig i tunga yrken och som inte kan jobba ens till dagens pensionsålder, men då måste politiken se till att skapa en flexiblare arbetsmarknad och bättre utbildningssystem så att man kan ställa om.
Kanske kommer vi i min generation - jag är född på 90-talet - att jobba tills vi är 100 eller 150. Vi kanske behöver gå en ny universitetsutbildning när vi fyller 97. Vad vet jag? Pensionssystemet måste vara robust och hålla över tid. Någonting annat vore inte hållbart och seriöst.
Om vi blir 250 år och samlar på oss mer kunskap, mer kompetens och mer erfarenhet vore det en enorm brist att inte ta vara på det. Redan i dag finns det människor som är äldre än den ålder som man anses kunna jobba till men som vill fortsätta jobba. Vi tar inte vara på deras kompetens. Det har vi inte råd med.
Fru talman! Vi från Liberalerna tycker att man ska ha valfrihet hela arbetslivet och hela livet. Man ska få leva som man vill hela livet. Man ska få arbeta som man vill hela livet. Man ska få arbeta hur länge man vill, och då måste vi ha ett bättre pensionssystem.
Fru talman! Jag vill bara säga något kort om att vi tycker att det är väldigt viktigt med det höjda bostadstillägget och den höjda garantipensionen. Det är klart att det finns människor som har en alldeles för låg pension. Ofta är det kvinnor som har drabbats hårdast av ett ojämställt arbetsliv. Vi måste se till att stärka ekonomin för personer med låga pensioner. Det handlar både om ersättningsnivån och om taket för den högsta hyran när det gäller bostadstillägget. Vi måste se till att pensionärer som har jobbat under ett helt liv får mer i plånboken och helt enkelt får större frihet att leva livet hela livet.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.