Herr talman! En av anledningarna till att den här dialogen och diskussionen har uppstått är att de flesta jägare totalt har tappat förtroendet för Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har fattat ett antal beslut som jägarna anser att det inte finns stöd för. Sedan kan man alltid diskutera vem som har rätt eller fel, men det är bara att förhålla sig till det faktum att det inte finns något förtroende för Naturvårdsverket.
Avsikten med vårt förslag är inte att det ska vara ytterligare en myndighet, utan det ska vara en enda i stället för alla andra myndigheter som i dag pysslar med dessa frågor. Som jag har sagt vid ett par tillfällen har vi en helt annan rovdjursstam nu än vad vi hade för 50 år sedan. Vi har till exempel vildsvin, så man måste naturligtvis se helheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Jag är ganska säker på att orsaken till att vi har hittat många lodjursungar ihjälsvultna på altaner är att man inte har haft en riktigt bra förvaltning. Den har inte tagit hänsyn till hur starka stammarna av rådjur och liknande har varit. Det har då lett till att vi har fått en skev bild.
När man beslutar om tilldelning av älg får man besked från Skogsstyrelsen om hur mycket mat - bland annat ungskogar - det finns. Man gör spillningsinventeringar och observationer i samband med älgjakt. Det finns ett flertal parametrar för att få en lämplig avskjutning.
Det är väldigt intressant att när det gäller rovdjur är det lite sisådär hos myndigheterna. Men när man väl började ta dna-prov på björnar visade det sig att länsstyrelserna hade kört totalt i diket. Det fanns betydligt fler björnar än vad myndigheterna trodde.