Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag om förändringar i komvux. Flera av delarna är mycket välkomna, som att tydligare möta vuxnas behov av ny kompetens för att komma vidare i arbetsliv och försörjning och att koppla komvux till arbetsmarknadens behov av kompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Komvux för stärkt kompetensförsörjning
Den missmatchning som råder i dag är negativ både för den enskilda personen och för samhället i stort. Var och en behöver känna att ens förmågor tas till vara och att man får möjlighet att bidra till samhället och till sin egen försörjning.
Vi ställer oss även bakom förslaget om förenklad betygsättning. Vi har också förståelse för förslaget att särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, särvux, ska ingå i komvux. Men det finns en överhängande risk för att en redan utsatt grupp marginaliseras när de kommer att ingå i en större organisation. Jag vill särskilt framhålla den särskilda kompetens som behövs bland lärare och annan personal, till exempel studie- och yrkesvägledare, för att möta denna grupps särskilda behov. Jag anser därför att frågan bör följas noga och utvärderas två år efter att reformen har trätt i kraft.
Herr talman! Det är rimligt att man, oavsett i vilken kommun man bor, har möjlighet att läsa in de olika nationella program som erbjuds inom yrkesvux eller gymnasieskolan. Om en kommun inte tillhandahåller ett visst program bör den kommuninvånare som vill läsa just det programmet kunna få göra det i en annan kommun. Kommuner kan ju också skriva samarbetsavtal med varandra, så att exempelvis mindre kommuner kan tillhandahålla några gymnasieprogram per kommun i stället för att alla kommuner nödvändigtvis ska ha beredskap för precis alla utbildningar.
Att däremot tillåta komvuxelever att på annan ort läsa sådana utbildningar som redan erbjuds i kommunen kan leda till omotiverade kostnader, särskilt för små kommuner. I en kommun som jag har varit i kontakt med innebar en enda elev som studerade på annan ort att komvux plötsligt fick bära en kostnad som motsvarade en femtedel av hela komvux budget. Jag menar därför att rätten att läsa i en annan kommun bör begränsas till att gälla utbildningar som inte erbjuds i hemkommunen eller samarbetsområdet. Detta gäller både nuvarande komvuxelever och de som i dag går på särvux, och som alltså kommer att tillhöra komvux efter att reformen har genomförts.
I en del fall där en kommun inte erbjuder den komvuxutbildning som studenten behöver för sin etablering på arbetsmarknaden eller för vidare studier kan det alltså vara rimligt att studenten kan få gå en sådan utbildning i en annan kommun, även utanför samarbetsområdet. Det kan till exempel gälla en smal hantverksutbildning som inte finns inom samarbetsområdet. Vid sådana fall uppstår ju en betydande kostnad för kommunen som alltså kan spräcka hela komvuxbudgeten, i synnerhet som detta främst drabbar mindre kommuner med begränsade ekonomiska resurser. När särvux inom kort kommer att ingå i komvux kommer det sannolikt att bli fler sådana fall. Detta är något som behöver följas upp och eventuellt kan behöva åtgärdas när man ser effekterna av det hela.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 4.