Fru talman! Fram till 1992 fanns lagen om utländska förvärv av svenska företag. Den begränsade utländska aktörers möjligheter att förvärva aktier i svenska aktiebolag eller andelar i svenska handelsbolag eller andra rörelser som drevs i Sverige. Sedan lagen upphävdes år 1992 finns det i dag mycket begränsade möjligheter att påverka eller i förekommande fall förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden i Sverige.
Förutom att det kalla kriget var slut 1992 hade vi en moderatledd regering, och ett medlemskap i EU, eller EG som det hette på den tiden, låg runt hörnet. Till skillnad från många andra partier sveptes Vänsterpartiet inte med i den våg av lagförändringar som gjordes i den tidsandan före EU-medlemskapet och efter Sovjetunionens fall. Därför var Vänsterpartiet emot att man avskaffade dåvarande lagstiftning om utländska direktinvesteringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar
I dag har vindarna vänt, och riksdagen tycker att det behövs lagstiftning kring utländska direktinvesteringar. Det är klokt. Men man kan undra över varför det är så bråttom från de borgerliga partierna. De skäller på regeringen hit och dit för att den inte är snabb nog när de själva 1992 var väldigt snabba med att avskaffa en lagstiftning som de i dag vill ha tillbaka.
Jag tror att allt lagstiftningsarbete behöver ske på en klok och god grund. Man behöver utreda och tänka till innan man sätter ned foten. Jag hoppas att det sker även denna gång. Vi ser nämligen att det finns stora skillnader mellan hur det är i dag och hur det var förr. Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle där information finns i datorer snarare än på papper och där offentligt ägande har trängts ut av privatiseringar och outsourcing. Det gör att det även i privata bolag finns för Sverige säkerhetskänslig kunskap som vi inte vill ska hamna i orätta händer.
Mycket av denna debatt handlar om att peka ut antagonister som Ryssland och Kina. Men jag tror att vi ska ha klart för oss att hotbilden är bredare än så. I en digitaliserad värld kan också icke-statliga aktörer och stater som saknar direkt geografisk koppling till Sverige ändå vara intresserade av att vara antagonister till oss. Det visar inte minst det omfattande flyktingspionage som vi har sett i vårt land, till exempel den körkortsapp på farsi som avslöjades i förra veckan och som samlar in information och spelar in samtal som användaren av appen gör. Vi vet inte vilka som ligger bakom, men man kan ha sina misstankar riktade mot till exempel Iran.
Även om ISP nu får en nyckelroll som kontaktpunkt, och säkerligen i framtiden kommer att ha ännu tydligare nyckelroller, är det viktigt att betona en stark myndighetssamverkan. Jag tror att det är genom kunskapsöverföring mellan myndigheter som vi får en bred säkerhetsbild klarare för oss. Jag tror till exempel att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kan ha en nyckelroll i kunskapen om hur vi förebygger civila kriser.
När den nuvarande säkerhetsskyddslagen togs fram för två år sedan hade it-skandalen på Transportstyrelsen briserat. Då var det uppenbart för var och en vad priset för outsourcing och privatiseringar kan bli, att känslig information om alla fordon i Sverige hamnar i händerna på personer som inte är säkerhetsklassade eller ens lyder under svenska regler.
Det offentliga hanterar dagligen mängder av information. Mycket av det som skapas och lagras är både viktigt och känsligt. Vissa uppgifter klassas som skyddsvärda, och en del rör till och med rikets säkerhet. Om information går förlorad, stjäls, manipuleras eller sprids till obehöriga kan det få allvarliga konsekvenser för oss. Både individer och samhällsstrukturen kräver stora mängder av information för att vardagen ska fungera.
När kortsiktig vinst blir drivkraften för att upprätthålla ett system sätts långsiktigheten på undantag, och helheten går förlorad. Det finns riskmoment i sig att outsourca uppgifter till privata aktörer som innebär hantering av säkerhetskänslig information.
Jag tror att vi var många som kollade på ett av de senaste avsnitten av Svenska nyheter som tog upp Rymdbolaget i Kiruna. Det var en mycket bra granskning av ett komikergäng. Man skrattade, men det var något som fastnade i halsen när man förstod allvaret i att vi inte ens vet hur länge som känslig information kommer att levereras från Kiruna direkt till Kinas militär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt-investeringar
Ett annat ämne som jag kortfattat vill beröra i dag är ägandet av mark. Sverige som stat är ofta en stor markägare runt om i vårt land. Samtidigt finns det ofta en vilja att minska statens markinnehav. Det är därför viktigt att ta hänsyn till säkerhetsdimensionerna och att vårt statliga markägande i framtiden bör präglas av en större säkerhetsdimension än i dag. Det kommer att stärka totalförsvaret av Sverige.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.