Herr talman! Kristina Svensson har frågat mig vilka
områden som kommer att prioriteras i det svenska
biståndet till Sydafrika.
Låt mig inleda med att understryka vad Kristina
Svensson anför i sin fråga. Den nytillträdda
demokratiska regeringen i Sydafrika kommer att
brottas med svåra problem som skapats av det
apartheidsystem som nu äntligen gått i graven. Vi
i omvärlden, och då inte minst Sverige, som aktivt
medverkat till att demokratin kunnat segra måste
fortsätta ge ett generöst stöd så att demokratin
också kan förankras. Detta är inte minst viktigt,
eftersom en positiv utveckling i Sydafrika får
positiva följdverkningar även i övriga södra Afrika.
Riksdagen har för budgetåret 1994/95 beslutat att
anslå 220 miljoner kronor till demokratiinsatser i
Sydafrika, inom anslagsposten demokrati,
mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Av
innevarande budgetårs medel återstår nu ca 15
miljoner kronor, som ANC inte kunde, eller inte
hann, utnyttja. Under mitt besök i Sydafrika
diskuterades hur dessa medel nu bäst kan
användas.
SIDA har just i dagarna lämnat ett förslag om hur
biståndet för 1994/95 skall användas.
Huvudinriktningen kommer därvidlag att vara att
ge ett fortsatt stöd till demokratisk
samhällsutveckling. Detta kan som tidigare ske
genom fortsatta insatser av svenska enskilda
organisationer.
Som anmälts i budgetpropositionen kommer under
1994 en särskild landstrategi för Sydafrika att
utarbetas, i syfte att dra upp huvudlinjerna för ett
framtida utvecklingssamarbete med Sydafrika. Av
särskild vikt är här att stor hänsyn tas till landets
utveckling och behov. Jag förutsätter härvidlag ett
brett utvecklingssamarbete där många svenska
intressenter involveras. Huvudmålet bör vara att
bidra till en fördjupad demokratisering och att slå
vakt om de mänskliga rättigheterna. Detta bistånd
kan i betydande utsträckning utgå från framväxten
av ett starkt civilt samhälle som svenskt bistånd,
bl.a. genom de enskilda organisationerna, varit
med och byggt upp.
Ett svenskt bistånd bör också medverka till
ekonomisk och social utjämning. Inom
undervisningssektorn föreligger stora behov och
betydande förväntningar, vilket bör föranleda
svenskt stöd.
Ytterligare en förutsättning för att demokratin skall
förankras och reformverksamheten möjliggöras är
en väl fungerande marknadsekonomi och
ekonomisk tillväxt. Inte minst är möjligheterna att
ge ökad sysselsättning centrala för Sydafrikas
framtida utveckling. Genom insatser från bl.a.
SWEDECORP och BITS, liksom näringslivet,
hoppas jag Sverige även härvidlag kan ge ett
positivt bidrag.
Då Kristina Svensson, som framställt frågan,
anmält att hon var förhindrad att närvara vid
sammanträdet, medgav tredje vice talmannen att
Karl-Erik Svartberg i stället fick delta i
överläggningen.