Fru talman! Kära utskottskollegor! Det här är egentligen min kollega Annika Hirvonens ansvarsområde, men hon har fått förhinder. Jag tänker därför redogöra för anledningen till att vi i Miljöpartiet har lämnat in en reservation.
Vi välkomnar regeringens initiativ att skärpa behörighetskraven för offentliga biträden och tolkar, men vi tycker att det finns behov av ytterligare skärpningar och förtydliganden.
Vi anser att regeringen bör införa ett system med obligatoriska och återkommande kunskapstester för de jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden. Att säkerställa rätt kompetens hos dessa aktörer är avgörande för rättssäkerheten, som vi ju alla värnar. Vi delar inte regeringens bedömning att det saknas behov av sådana kunskapstester. Tvärtom anser vi att en kontinuerlig fortbildning och verifiering av kunskap är en förutsättning för att upprätthålla hög kvalitet och högt förtroende inom migrationsprocessen.
Vi anser också att det är rättsosäkert att Migrationsverket ska förordna offentliga biträden i migrationsärenden. Den nuvarande ordningen, där den myndighet som driver ärendet också förordnar den asylsökandes juridiska ombud, innebär i praktiken att den enskildas försvarare utses av motparten. Att regeringen inte föreslår en ändring av nuvarande ordning försämrar det rättsliga skyddet och underminerar både principen om oberoende och allmänhetens förtroende för systemet.
Om domstolen fick ansvar för att förordna biträden skulle det bidra till att säkra en bättre fördelning av uppdrag, tydligare kvalitetskontroll och i förlängningen stärkta möjligheter för enskilda att tillvarata sina rättigheter – liksom bättre arbetsvillkor för biträden.
Oberoendet för offentliga biträden är särskilt avgörande i ärenden som rör människor på flykt. Ofta har dessa begränsad kunskap om det svenska rättssystemet, och deras framtid avgörs av hur effektivt deras rättigheter tillvaratas.
Vidare finns det ett behov av att offentliga biträden som företräder barn ska ha särskild kompetens för detta ändamål, bland annat kunskap om barns rättigheter, utveckling och behov samt förmåga att kommunicera med barn på deras nivå. Även om det redan i dag är möjligt att inom ramen för förordnandet väga in sådana faktorer anser vi inte att det här är tillräckligt.
För att garantera att barns intressen tillvaratas på bästa sätt bör det i lagtexten ställas särskilda krav på kompetens för offentliga biträden som företräder barn. Jag anser också att det här bör utvidgas till att omfatta biträden som företräder andra grupper som kan behöva särskilt stöd, såsom hbtqi-flyktingar, konvertiter eller personer med funktionsnedsättningar.
Jag har ytterligare några tillägg. Regeringen verkar planera en enorm reform av systemet med offentliga biträden som i motsats till dagens ändringar kommer att kraftigt försämra rättssäkerheten i asylprövningen och leda till större kostnader. Om regeringen går vidare med förslaget att begränsa rätten till offentligt biträde hos Migrationsverket till enbart en timme är risken uppenbar att asylskäl inte kommer fram och att människor som hyser en välgrundad fruktan för förföljelse skickas tillbaka till sina hemländer.
En enda rådgivningstimme räcker inte långt. Man ska komma ihåg att dessa möten i princip alltid är tolkade, och då halveras i praktiken tiden för samtal till en halvtimme. Att under så kort tid göra ett gott arbete och kunna förmedla all information som människor behöver för att ta till vara grundläggande mänskliga rättigheter framstår som rent önsketänkande.
Vi misstänker att syftet kanske inte riktigt är att det ska gå rätt till utan att det egentligen handlar om att göra processen mer rättsosäker för att få fler som har rätt till asyl att utvisas ur Sverige. Det är skamligt.
Med dessa ord yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 november.)