Fru talman! Budgetprocessen för innevarande år kan nog upplevas som ganska obegriplig för många. Det kan därför vara på sin plats att markera vad det är vi debatterar i dag. Den budget som Sverige styrs på i dag är den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna presenterade för riksdagen och fick stöd för i slutet av förra året. Det som vi diskuterar nu är en ändringsbudget för innevarande år, där regeringsunderlaget S, MP, C och L föreslår ett antal förändringar i den budget som riksdagen beslutade om i höstas.
De flesta förslagen i ändringsbudgeten är marginella, men två frågor sticker ut. Det gäller anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Förslagen i ändringsbudgeten innebär att dessa anslag inte längre ska användas för avveckling av dessa myndigheter utan i stället för fortsatt verksamhet. Från moderat sida reserverar vi oss, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, mot detta beslut, och jag yrkar därmed bifall till reservation 1.
Fru talman! År 2008 slog Alliansen ihop ett antal myndigheter, bland annat Jämställdhetsombudsmannen, till en ny diskrimineringsmyndighet. Det räcker med en myndighet som arbetar med alla typer av likabehandlings- och diskrimineringsfrågor vid sidan av ansvarigt departement. I stort sett alla myndigheter har redan arbete för jämställdhet som ett uttryckligt mål i sina direktiv.
Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad använd-ning av vissa anslag
Från reservanternas sida menar vi att ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. Att inrätta en särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet inom andra myndigheter och hos andra aktörer sidoordnas och nedprioriteras. Vi motsätter oss också den flytt av väl fungerande verksamheter som har skett till den nya myndigheten.
För att nå ökad jämställdhet behövs reformer och insatser inom alla områden - att fler kvinnor kan försörja sig själva, att kvinnors trygghet tas på allvar, att de senaste årens ökning av sexualbrotten möts av kraftfulla åtgärder, att pojkar kan lyckas lika bra i skolan som flickor, att sjukvården bemöter män och kvinnor på ett likvärdigt sätt, att företag och fackliga organisationer motverkar osakliga löneskillnader och inte minst att offentliga arbetsgivare skapar rimliga arbetsvillkor och arbetstider inom vård och omsorgsyrken.
I den nu gällande statsbudgeten har Moderaterna och Kristdemokraterna gjort ett antal viktiga saker för jämställdheten i stället för att starta nya symboliska myndigheter. Vi gjorde en storsatsning på rättsväsendet med fler poliser och hårdare insatser och straff för hedersbrott. Vi använde också en del av pengarna som frigjordes vid nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten för att stärka arbetet mot hedersbrott. Vi sänkte till skillnad mot Socialdemokraterna och Miljöpartiet skatten även för de pensionärer som har allra lägst pension, oftast kvinnor som arbetat deltid inom offentlig sektor. Vi sänkte skatten även för låginkomsttagare. Vi satsade dessutom 5 miljarder extra på kommuner och landsting - välkomna tillskott som kan göra det möjligt att anställa fler inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg. Det är yrken där många kvinnor vittnar om en slitsam arbetsmiljö och utbrändhet på grund av för lite personal. Denna typ av konkreta åtgärder betyder mer än att nya myndigheter startas.
Fru talman! Segregation löser man inte heller genom delegationer. Segregation motverkas genom reformer som gör att fler går till jobbet, att fler lär sig svenska och att fler går ut skolan med fullständiga betyg.
Precis som när det gäller jämställdhetsfrågor är integrationsfrågorna, enligt vår mening, så viktiga att de inte kan delegeras till en enda myndighet. Risken med det är att andra delar av samhället då blir mindre ambitiösa i sitt arbete för att motverka segregation. Vi anser därför att Delegationen mot segregation också bör avvecklas.