Fru talman! I dag ska vi debattera arbetsmarknadsutskottets motionsbetänkande AU9 om frågor rörande arbetsrätt. Moderaterna har några modesta förslag för att förbättra svensk arbetsmarknad och tillväxt.
Men först: Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 1.
Moderaterna anser att det är hög tid att förbättra rörligheten och matchningen på svensk arbetsmarknad och ge fler möjlighet att få ett arbete. För att detta ska vara möjligt behöver turordningsreglerna reformeras.
Moderaterna vill se turordningsregler som i högre grad är baserade på kompetens. En sådan turordning gör det nämligen möjligt för arbetsgivare att behålla de arbetstagare som är bäst lämpade för arbetsuppgifterna, vilket självklart stärker företagens konkurrenskraft samtidigt som den enskildes anställningstrygghet inte blir alltför drabbad.
Anställningsskyddet har en viktig roll i att skydda människor från godtyckliga uppsägningar, vilket givetvis bidrar till trygghet för arbetstagaren. Samtidigt kan ett alltför strikt anställningsskydd försvåra inträdet på arbetsmarknaden och försvåra för tillväxten och etableringen av nya företag. Ett skräckexempel på detta kan man se i Frankrike.
Som ett steg i att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen vill vi förlänga tiden för provanställning i anställningsskyddslagen från sex till tolv månader.
Vi anser att detta är ganska rimliga och måttliga förslag för att förbättra funktionen på svensk arbetsmarknad.
Arbetsrätt
Lågutbildade invandrare och ungdomar är det största problemet på svensk arbetsmarknad. Vi vill därför se ett införande av inträdesjobb, en lärlingsliknande anställningsform för nyanlända de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan gymnasieexamen - alltså de facto fem år före arbetskraftsinträdet.
Samtidigt som vi diskuterar anställningar ska vi komma ihåg att det behövs entreprenörskap och företagande för att kunna anställa någon. Vissa entreprenörer är modiga och slänger sig med huvudet först nedför ett riskfyllt stup och misslyckas och misslyckas tills de når framgång. Andra människor är mer försiktiga, och Sverige måste ha ett företagsklimat som ger plats för alla typer av företagande och företagare.
Idén om att entreprenören alltid ska vara en risktagande frifräsare är inget bra fundament att bygga ett brett företagsklimat på. Därför vill vi utöka möjligheten att få tjänstledigt från sin anställning för att starta företag från sex månader till minst ett år - just för att alla företagare kanske inte är superrisktagare.
Fru talman! Trots att arbetstagarorganisationer har en skyldighet att anmäla sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket gör de inte det. Denna bestämmelse skapades för att utstationerade, alltså arbetskraft som tillfälligt arbetar i Sverige, skulle kunna följa de villkor som finns här.
Facket och Socialdemokraterna har länge talat om att i Sverige ska svenska villkor gälla. Jag noterar att utskottsmajoriteten nöjt konstaterar att antalet anmälda kollektivavtal till Arbetsmiljöverket har ökat från 26 till 52. Imponerande. Problemet är bara att det finns 670 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor i Sverige.
Hur ska svenska villkor gälla på svensk arbetsmarknad om man håller villkoren hemliga för de företag som tillfälligt utför projekt på vår arbetsmarknad? Jag förstår verkligen inte varför det ska vara så himla svårt för facken att skicka en e-post med ett pdf- dokument till Arbetsmiljöverket.
Moderaterna anser att det bör införas sanktioner mot de fackförbund som vägrar fullgöra sin lagstadgade skyldighet att skicka in sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket.
Detta var några av de förslag som vi har i motionsbetänkandet, men nu vill jag ta tillfället i akt att lyfta ett varningens finger, särskilt till undertecknarna av januariöverenskommelsen. Här riktar jag mig särskilt till Socialdemokraterna. Det har aviserats ganska stora renoveringar av svensk arbetsrätt och anställningstrygghet. I retoriken hör vi att invandrares arbetslöshet används som motiv för att förändra stora delar av svensk arbetsrätt och anställningstrygghet. Jag vill bara lyfta ett varningens finger och säga att detta nog inte är den mest effektiva modellen för att se till att invandrare får jobb.
Invandrare i Sverige är arbetslösa främst på grund av lågt humankapital och svag utbildningsbakgrund. Detta är den främsta orsaken till att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De har svårigheter med språket, med kunskaper och med den extremt höga produktivitet som vi har i detta land efter att i 150 år ha satsat på utbildning och produktivitetshöjningar och som vi skördar vinsterna av. De har svårt att hinna i kapp. Inga minskningar av anställningstryggheten kommer att åtgärda detta gap. Detta borde Socialdemokraterna känna till, men de verkar ha glömt det.
Det finns en annan fara med denna retorik. Att slakta svensk arbetsrätt och anställningstrygghet och att inte göra detta måttligt utan göra det huvudstupa i någon form av pojkrumsliberal fantasi leder självfallet till att det etableras ett narrativ som kommer att vara: "De släppte in invandrarna, och nu slaktar de vår arbetsrätt." Denna ilska kommer inte att riktas mot pojkrumsliberaler, utan den kommer att riktas mot invandrare. Det är alltså invandrare som kommer att betala priset för de aggressioner som skapas. Varje gång någon får sparken kommer man nu att kunna säga: "Det var på grund av invandringen." Detta är faran i att använda invandrares arbetslöshet som motiv för att göra stora angrepp på svensk arbetsrätt. Jag vill lyfta ett varningens finger om det. Det finns en fara i detta narrativ. Det finns en fara i denna retorik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Jag ser fram emot en fin debatt.
(Applåder)