Herr talman! Tack, Anette Åkesson, för uppföljningsfrågorna!
Det stämmer att Sverige inte har någon digitaliseringsmyndighet eller för den delen någon it-myndighet. Jag håller med Anette Åkesson om att det inte finns något egenvärde i att utse nya myndigheter. Jag håller också med om att det är viktigt att det finns en samordning på området.
När det gäller finansiering vill vi från regeringen på olika sätt förbättra finansieringsförutsättningarna för innovativa och tillväxtorienterade företag i utvecklingsskeden. Detta gäller inte bara digitaliseringen och it-branschen, utan det gäller på många andra områden.
Just nu pågår det ett reformarbete med syfte att stärka utbudet av utvecklingskapital för små och medelstora företag. I februari i år tillsatte regeringen en särskild utredare, den så kallade Finansieringsutredningen. Slutbetänkandet, som överlämnades i juni, innehåller förslag till strukturförändringar och insatser för stärkt förmåga att möta företags behov av riskvilligt kapital.
Flera av förslagen utgår från en ambition att i ökad utsträckning söka samverkan mellan offentligt och privat kapital. Vi bidrar till uppväxling och ökade volymer av riskvilligt utvecklingskapital.
Genom vinstdelning kan investeringarna i högre grad styras mot tidigare utvecklingsskeden där det finns marknadskompletterande behov. Bland annat med den tidigare nämnda utredningen av statens finansieringsinsatser som grund kommer regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till hur tillgång på riskvilligt kapital kan förbättras samt hur staten kan arbeta smartare och mer effektivt.
Redan i budgetpropositionen för 2016 aviserades reformer och insatser inom detta område. Där föreslås inrättandet av ett nytt nationellt fond-i-fond-bolag med uppgift att investera i privata fonder som är inriktade på riskkapitalinvesteringar i företag under de tidiga utvecklingsfaserna. I detta ska inordnas redan existerande bolag Inlandsinnovation och Fouriertransform.
I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen även att i enlighet med utredarens förslag se över möjligheterna att inrätta ett lånegarantiinstrument med inriktning att stödja utlåning till företag som är i behov av finansiering för utveckling och expansion.
Finansieringsutredningen framhåller också behovet av att stärka insatserna under de allra tidigaste utvecklingsskedena och lämna förslag om ytterligare medel, exempelvis innovationslån och verifieringsinsatser.
I linje med detta innehåller budgetpropositionen för 2016 också förslag om förstärkning till Almi för tillväxt och innovationsfinansiering om 100 miljoner kronor över tre år från och med nästa år.
Dessa olika ingångar handlar framför allt om att se till att skapa en bra grogrund för att man ska kunna växa vidare i det företagsklimat som enligt många internationella bedömare är bland de bästa i världen. Det beror inte på den här regeringen och inte på den förra regeringen, utan det beror på en lång rad regeringar som har satsat på rätt sätt och skapat goda förutsättningar. Där ingår den förra regeringen och vår regering som är en linje av regressiva satsningar som kan skapa den potential som finns hos dessa företag att kunna växa.
När det kommer till frågan som handlade om hur vi ska se till att myndigheten kan hantera dessa frågor tror inte jag - lika lite som Anette Åkesson - att en myndighet sitter på alla svar. Det är bättre att låta de expertmyndigheter som finns inom området, bland annat Post- och telestyrelsen, jobba med det som de är duktiga på. Sedan ska vi genom budgetarbete och här i riksdagen presenterade förslag se till att få en bra utveckling.