Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Adnan Dibrani (S), 2019-10-23 (riksmöte 2019/20).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:FiU8 Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Fru talman! Vi ska i dag debattera ett betänkande som vi är i stort sett eniga om i alla partier utom SD, som precis framförde att de har en reservation mot detta.

Vad det handlar om är att utskottet föreslår att regeringen ska tillsätta en utredning om ny statistik över hushållens tillgångar och skulder och att riksdagen ska tillkännage detta för regeringen. Utredningen ska bland annat grundligt belysa och analysera hur detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Varför behöver vi denna statistik? Jo, fram till 2007 fanns det detaljerad och individbaserad statistik över de svenska hushållens tillgångar och skulder. Statistiken togs fram av SCB och var en del av underlaget till förmögenhetsregistret och självdeklarationen. Statistiken upphörde 2007 i samband med att förmögenhetsskatten avskaffades och uppgifterna inte längre redovisades i självdeklarationen.

I takt med att de svenska hushållens skuldsättning började stiga i början av 2010-talet har frågan om statistik över hushållens ekonomiska ställning återkommande diskuterats här inne och utanför detta hus. Både Riksbanken och Finansinspektionen har sedan flera år tillbaka efterlyst mer detaljerade uppgifter över hushållens tillgångar och skulder för att myndigheterna ska kunna analysera utvecklingen och vidta rätt åtgärder inom till exempel penningpolitiken och området finansiell stabilitet.

Men det är inte bara Riksbanken och Finansinspektionen. Under senare år har även Internationella valutafonden, IMF, och Europeiska systemrisknämnden rekommenderat Sverige att bygga upp detaljerad statistik över hushållens ekonomiska ställning för att kunna analysera och möta de risker som den höga skuldsättningen kan innebära.

SCB har undersökt om det finns alternativa sätt att samla in förmögenhets och skulduppgifter men inte funnit några sådana, bland annat eftersom SCB saknar laglig grund för att hämta in sådan information från finansiella institut.

Bristen på statistik gjorde att Riksbanken började utreda möjligheterna att själv samla in detaljerade uppgifter om hushållens ekonomiska ställning. Riksbanken valde att inte vidareutveckla det förslag man tog fram utan lämnade i maj 2019 den framställning som vi nu talar om, alltså den om statistik över hushållens tillgångar och skulder, till riksdagen. I framställningen föreslår Riksbanken att det tillsätts en utredning som ska utreda om och hur ny statistik över dessa tillgångar och skulder ska samlas in och hanteras. Man skriver också att både SCB och Finansinspektionen ställer sig bakom framställningen.

Riksbankens framställning säger i sammanfattning att hushållens skulder har ökat kraftigt de senaste åren. Skuldsättningen innebär risker för hela det finansiella systemet, risker som kan resultera i stora kostnader i form av finansiell instabilitet, produktionsbortfall, arbetslöshet och försämrade statsfinanser. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas uppgifter och kunskap om vilka individer eller hushåll som är högt skuldsatta, hur stor omfattningen är och hur sårbara de är för störningar i ekonomin.

Svenska myndigheter saknar i dag lagstöd för att samla in de uppgifter som krävs för att få fullgod och användbar statistik inom området. För att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet krävs, enligt Riksbanken, detaljerade och individbaserade uppgifter. Detta för att kunna skydda de systemviktiga finansinstituten och våra medborgare.

Detta är en fråga som diskuterats fram och tillbaka under flera år - framför allt de senaste tio åren, då vi inte haft denna data. Nu är vi som sagt överens, alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag hade helst velat ha med även dem. Det är nästan lite synd att de inte finns med. Visst kan man tala om att det finns problem. Någon kan få tag i registren, och vad kan då hända? Det blir problem för förmögna personer som får sina uppgifter läckta och så vidare. Men det problemet har vi i sådana fall i varenda myndighet som samlar in olika uppgifter.

Jag tror att detta landar i att Sverigedemokraterna är rädda för det som ledamoten avslutade med här, nämligen förmögenhetsskatten. Det kan man vara. Det gör absolut ingenting. Vi får ha olika uppfattningar här inne. Men det säger mig en sak: När det gäller att skydda folk där ute är det viktigare för ledamöterna i Sverigedemokraterna att skydda de förmögna än att skydda de personer som verkligen behöver det när krisen slår till, vilket brukar vara de svagaste.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Debatten

Hämtad sida: 2
  • 7
    Markering
    Parti
    SD
    Typ
    Anförande
  • 8
    Markering
    Talare
    Adnan Dibrani (S)
    Parti
    S
    Typ
    Anförande

2 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Adnan Dibrani (S): Statistik över hushållens tillgångar och skulder (2019-10-23) — PRESS0