Herr talman! Helene Petersson säger att det är fråga om pengar. Ja, det är precis det som det är fråga om. Det är väldigt mycket pengar. Ska vi ställa om hela vårt energisystem för att göra det både driftsäkrare, mer miljö- och klimatvänligt och allt detta kostar det pengar. Vårt land är avlångt med stora avstånd som kräver stora investeringar. Därför kommer Svenska kraftnät att investera 12 miljarder kronor de närmaste tre åren i bara elnät och överföringskapacitet.
Om man jämför investeringsplanerna kan man se att de har tiodubblats sedan 2000-talet. Det visar lite grann vilka investeringar vi behöver göra. Vi diskuterar väg och järnväg, men vi behöver också diskutera elledningar för att få en kapacitet.
En del av detta handlar om att få bättre genomströmning på marknaden. Låt oss ta Sydvästlänken som exempel. Anledningen till att det är så viktigt att den kommer till stånd är att kapaciteten och produktionen i det området är för låg. När vi nu har den situationen att vi tvingas införa prisområden i Sverige måste vi få till stånd bättre överföringskapacitet. Annars kommer de stora prisskillnaderna mellan norr och söder att fortsätta. Därför måste vi också få till stånd Sydvästlänken. Jag har varit väldigt noga med det visavi Norge för att de ska stå fast vid att vi ska genomföra de här investeringarna.
Sedan måste ju de här investeringarna följa den lagstiftning som vi har. Den lagstiftningen ställer stora krav på samråd. Den ställer stora miljökrav. Man får inte göra större ingrepp i naturen än nödvändigt. Det är precis det som är Svenska kraftnäts ansvar. Oavsett om de drar en liten eller en stor ledning måste de ta hänsyn till det. När jag får överklagningarna är det en av parametrarna när vi tittar på ärendet. Sedan blir det en sammanvägning av de olika delarna, ekonomi, miljö, sociala aspekter och så vidare.
Jag tror också att det är viktigt att vi står upp för att det blir ingrepp. Vi kan inte bygga alla de här vindkraftsparkerna om vi inte tror och inser att det behöver byggas elnät. Vi måste också stå upp gentemot konsumenterna och säga: Vi ska göra det så effektivt som möjligt, men det kommer att kosta om vi vill minska klimatutsläppen och om vi vill ha ett hållbart energisystem framöver.
Det jag vill göra framöver är naturligtvis också att bygga smarta elnät som innebär att de blir effektivare i sin överföring. Där har Sverige en unik chans globalt, skulle jag vilja säga, därför att vi har väldigt mycket kunnande i svenska företag på det här området. När vi samarbetar med G20-länderna på energiområdet är smarta elnät en del som vi har tagit ledningen i. Det kommer också att innebära att vi får bättre elnät i framtiden.
När ska man gräva ned och när ska man ha luftledningar? Jag är ledsen, men det är inte en fråga för oss politiker att ta ställning till. Vi måste lita på de experter som gör den tekniska avvägningen. Vi ska skapa förutsättningar i planfrågor, i lagstiftning, i tillstånd när det gäller att investera pengar och så vidare, men vi kan inte lägga oss i tekniken. Varken Helene Petersson eller jag är experter på just detta. Jag tror att det är bra om vi håller isär rollerna.
Till sist frågan om Energimarknadsinspektionen har kapacitet. Ja, det menar jag. Det som händer nu är att vi har en förhandsgranskning av investeringarna. Vi kan gå in i förväg och se hur stora marginaler som både Svenska kraftnät och andra bolag har när de investerar i näten. Det är en nyordning som vi har, men jag tror att vi kan säga att Energimarknadsinspektionen kommer att vara lika tuff mot Svenska kraftnät som man kommer att vara mot andra som bygger elnät av olika slag. Det är viktigt ur konsumentsynpunkt att man är tuff.