Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.
I Sverige får man rösträtt i valen när man fyller 18 år oavsett kön. Men så har det inte alltid varit. Som talmannen väl känner till uppmärksammar riksdagen hela denna mandatperiod att det för 100 år sedan fattades beslut för en allmän och lika rösträtt. Vi närmar oss nu slutet av denna mandatperiod, och för drygt en månad sedan uppmärksammades att det då var 100 år sedan de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna tog plats i riksdagens första och andra kammare. De var pionjärer för något vi i dag ser som självklart, nämligen kvinnliga riksdagsledamöter.
Men, herr talman, det var inte alla som fick rösta efter 1921. De som hade dömts till fängelse, de som var i personlig konkurs och de som fick bidrag från fattigvården, alltså dagens försörjningsstöd, fick inte rösta. Inte heller fick du rösta om du hade skatteskulder. Det var först 1989, för drygt 30 år sedan, som alla dessa olika rösträttsbegränsningar var borttagna. Vad vill jag då ha sagt med det? Jo, att rösträtten och vårt valsystem förändras och förbättras över tid.
Herr talman! 100 år är en mycket lång tid för var och en av oss som personer. Vi har kanske turen att få leva så länge, men i ett historiskt perspektiv är 100 år en kort tid. Hur kommer rösträtten och valsystemet att se ut om 100 år? Vad kommer vi då att anse vara självklarheter?
Vänsterpartiet anser precis som tidigare att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18 år. Vi vill också se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i valen till kommunfullmäktige. I dag får man rösta först om man fyllt 18 år senast på valdagen. Det innebär att alla som tillhör samma årskull inte får rösta i samma val, precis som ledamoten Linda Modig redogjorde för före mig. De som fyller 18 år dagen efter valdagen har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år till nästa val.
Vi tycker att den här ordningen är olycklig. Vanan att rösta grundläggs i unga år, och vi vet att valdeltagandet i dag är lägre bland förstagångsväljare än i resten av befolkningen. Den valinformation som ges till gymnasieskolans elever under valrörelsen av till exempel ungdomsförbund och partier är därför särskilt viktig. Men den mobiliserande effekten försvagas när många av de elever som uppmanas att gå och rösta i valet och som sitter i klassrummen inte har rösträtt.
Särskilt i frågor som rör skola, fritid, samhällsplanering och andra områden som direkt berör ungas vardag tycker vi att det är rimligt och önskvärt att unga får mer inflytande.
Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, och det är Europas högsta. Vi anser att man på försök bör sänka rösträttsåldern till 16 år så att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare sjunker från 20 år till 18 år i valet till kommunfullmäktige, så som Demokratiutredningen föreslog. Det skulle innebära att en majoritet av förstagångsväljarna går i gymnasiet första gången de har rösträtt. Det skulle också ge skolväsendet möjlighet att utveckla och utvidga sitt demokratiarbete och vara ett stöd för förstagångsväljare som behöver navigera bland politiska ideologier och förslag.
Herr talman! För att demokratin ska fungera är ett välfungerande valsystem och ett högt valdeltagande avgörande men också känslan av delaktighet och möjligheten att demokratiskt påverka. I dag finns det många människor i Sverige som är permanent bosatta här men som nekas att rösta i vissa val men har rösträtt i andra. Vänsterpartiet anser att vallagen bör förändras så att stadigvarande invånare i Sverige ges möjligheter, förutsättningar och förtroende att rösta även i riksdagsval.