Fru talman! En fråga som fortfarande inte är besvarad är min fråga om huruvida Miljöpartiet prioriterar att minska det totala brukandet av tobak eller prioriterar att minska de tobaksrelaterade skadorna.
Jag tycker att vi måste ha en seriös ingång i detta som handlar om att se det faktum att många har blivit hjälpta av snuset när de har slutat röka. Det är faktiskt ett väldigt tydligt samband i Sverige: Vi har den lägsta tobaksrelaterade dödligheten samtidigt som vi har den högsta andelen snusare. I den bästa av världar - absolut - skulle ingen vara beroende av nikotin eller någon tobaksprodukt, men där är vi inte riktigt.
Socialstyrelsen gjorde en enkätundersökning där det visade sig att många faktiskt var hjälpta av snuset. Snus är ingen hälsoprodukt, men vi ska ge en ärlig beskrivning av det. Den beskrivning som ledamoten Lindhagen gav tycker jag inte var korrekt och riktig. Jag tror att mycket av den beskrivningen baseras på de mer allmänna forskningsstudier som är gjorda när det gäller rökfri tobak, till exempel. Och studien om risk för diabetes bygger på ett bruk som är långt över ett normalbrukande. Jag tycker alltså att det är viktigt att vi förhåller oss seriöst till fakta och beskriver verkligheten så som den är.
Vi moderater vill ha effektiva åtgärder. Därför välkomnar vi mycket av det som läggs fram i propositionen. Vi har själva drivit på för att det ska vara tillståndskrav. Vi står bakom stora delar när det gäller att utvidga rökförbudet. Men vi tycker att gränsen för politikens klåfingrighet måste gå någonstans, till exempel vid hur många prillor det ska vara i en snusdosa eller i fråga om en vuxen människa ska få sätta sig på en uteservering och ta en cigarett eller inte.