Herr talman! Grundprincipen är att vi i Sverige har en utgångspunkt där vi säger att de personer som kan komma att omfattas av förslaget inte ska hamna i ett sämre läge än de hade gjort om handläggningen hade skett under mer normala förhållanden. Johan Forssell vet att det är ungefär tre-fyra månader.
Dessa personer har kommit och ansökt om asyl som ensamkommande barn och unga. De har fått vänta mer än 15 månader, i flera fall upp till två år, blivit bedömda som vuxna och har fått ett nej och är kvar i landet. Flera av dem har dessutom påbörjat en gymnasieutbildning. Nu ger vi dem en möjlighet att vid ett tillfälle ansöka om en ingång till gymnasiestudier som kan se lite olika ut. Det kan vara sedvanliga gymnasiestudier, det kan vara komvux, det kan vara folkhögskola och det kan vara yrkespaketet som i sin tur ger en möjlighet till en övergång till arbete - det som i Johan Forssells kontext kallas spårbyte. Det är utgångspunkten och grunden för det förslag som regeringen har haft ute på remiss. Utgångspunkten är att vi på alla sätt fortsättningsvis värnar både ordning och reda och asylrätten i svensk politik. Frågan om asylrätten ur ett moderat perspektiv fick jag faktiskt inte svar på. Men jag tackar för svaret på frågan om spårbytet, och jag tackar för interpellationen och debatten.
Överläggningen var härmed avslutad.