Fru talman! "Samhällsgemenskap" är ett ord som beskriver hur vi kristdemokrater vill bygga Sverige - samhällsgemenskap för alla, inte bara vissa.
Den kristdemokratiska integrationspolitiken bygger på goda värderingar och samhällsgemenskap. Skillnaden mellan invandring och integration är att det förstnämnda innebär att någon kommer in i landet och att det sistnämnda innebär att man blir en del av samhället. Vi har använt och använder oss medvetet av ordet "vi" när vi har utarbetat och utarbetar våra förslag. "Vi" är ett ord som binder samman, och "vi" gör främlingen till granne. Samhällsgemenskap bygger därför på ett "vi" som gäller alla.
Fru talman! Vi kan alla konstatera att alldeles för få som deltagit i etableringsprogram kommit tillräckligt långt i sin integrering för att få ett arbete eller har språkkunskaper nog för att kunna gå vidare med reguljär utbildning. Vi kristdemokrater vill därför se ett flexibelt etableringsprogram.
De två första åren i ett sådant flexibelt etableringsprogram ska vara obligatoriska, och denna del av programmet ska till stor del ägnas åt svenskundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsförberedande utbildning. Det blir därför av särskild vikt för alla som kommer till Sverige att de får en snabb och riktig introduktion. En nyanländ som efter två år bedöms behöva fortsatta insatser för att kunna bli anställbar ska kunna få insatsen förlängd ända upp till fem år.
Rörligheten inom gruppen nyanlända är väldigt stor under etableringstiden. Människor flyttar många gånger mellan olika kommuner, vilket innebär att de inte riktigt kommer igång med den svenskundervisning eller samhällsorientering som är viktig under den första delen av etableringen. Vi kristdemokrater menar att det behövs en bosättningsplikt under dessa två första obligatoriska år av etableringsprogrammet. Jag yrkar därför bifall till Kristdemokraternas reservation under punkt 5. Det är reservation 13, som avser just etableringsprogrammet.
Fru talman! Att lyckas med det som kallas ekonomisk integration är på många sätt helt avgörande. Sverige har i dag, trots stora ekonomiska resurser och insatser, EU:s näst största skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Endast Rumänien är sämre än Sverige. Enligt siffror från SCB var arbetslösheten bland utrikes födda 19,5 procent förra året, jämfört med 5,4 procent för inrikes födda. Detta duger inte.
Professor Johan Eklund har i beräkningar visat att drygt 1,8 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörjer sig genom eget arbete. Endast hälften av dem som invandrat från Mellanöstern är självförsörjande efter 20 år i vårt land. Övriga har levt och lever på bidrag. Detta är på alla sätt ett gigantiskt misslyckande. De som har kommit hit till Sverige med förhoppningen om ett bättre liv ska inte fastna i arbetslöshet, passivitet och utanförskap.
Jag tror att vi alla minns det avsnitt av SVT-programmet 30 minuter då vi på bästa sändningstid fick se dåvarande migrationsminister Morgan Johansson uppleva hur hans egen ihåliga retorik kring de politiska motståndarnas värderingar blev hans absoluta fiende. Det språkkrav som nämnde Johansson hade misstänkliggjort oppositionen för hade plötsligt, nu när han själv förde fram det, förvandlats till något gott. Skamlösheten låg i öppen dager.
Det är dock bra att Johansson har ändrat sig, för Sverige är i behov av en politik som förstår att språk och arbete är viktiga nycklar för att vi ska få till en verklig integration. Den utveckling vi haft och har i Sverige är ett slöseri med mänskliga resurser och utgör i slutändan också ett reellt hot mot vår svenska välfärdsmodell.
Fru talman! Kristdemokraterna har lagt fram ett batteri av åtgärder för att vi ska kunna få till en bättre fungerande ekonomisk integration, och jag ska ta upp några exempel. Jag har nämnt detta med ett flexibelt och vid behov förlängt etableringsprogram, och vi föreslår även ett yrkes-sfi. Vi föreslår också att man prioriterar och vidareutvecklar det vi kallar snabbspår.
Vi föreslår vidare att man inför en statlig dagpenning för alla som är arbetslösa men arbetsföra. Försörjningsstödet ska nämligen inte vara en kommunal a-kassa, men i dag är det ju det. Hälften av dem som får försörjningsstöd är i dag arbetslösa men arbetsföra, och vi vet att nästan två av tre är utrikesfödda.
Det ekonomiska utanförskapet måste vi åtgärda om "Välkommen hit" ska bytas ut till "Välkommen hem". Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att snabbt få på plats reformer, så att nyanlända som kommer till Sverige hittar ett arbete och blir självförsörjande.
Fru talman! I den kristdemokratiska tanken om en samhällsgemenskap reduceras inte det pluralistiska samhället till en ansamling personer som endast förenas av ett gemensamt pass. Allt fler har nu förstått vikten av att man också har gemensamma värderingar.
Ett samhälle som har en allt större mångfald måste också ha ett starkt gemensamt fundament som håller ihop de många delarna. Det gemensamma fundament som vi ser är ett samhälle som bygger vidare på den kristna etik och den västerländska humanism som format vårt land. Vi kristdemokrater menar att de ska få fortsätta att göra det. Här har vi fått demokratiska och humanistiska principer. Vi har fått religionsfrihet och jämlikhet, barmhärtighet och tolerans.
Det är dags att vi alla inser att ett land aldrig kan byggas i ett vakuum. Ett gemensamt etiskt modersmål är också en förutsättning för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle som likt det svenska präglas av flera kulturer.
Avslutningsvis: Vi har under de senaste veckorna sett en fantastisk generositet som har flödat till Migrationsverket, regeringen, riksdagen och kommuner där privatpersoner har sagt: Jag vill hjälpa till, men hur kan jag hjälpa till? Denna generositet har varit helt avgörande för att vi skulle klara av situationen med alla de ukrainska flyktingar som har kommit till Sverige. De är inte så många än, men de kan snabbt bli många fler kvinnor, barn och äldre - och människor öppnar sina egna hem för att de ska få tak över huvudet och mat i munnen.
Detta är ett bevis på att civilsamhället finns där och är redo att, precis som 2015-2016, hjälpa Sverige. Då kan vi få till en verklig integration. För integration är när du och jag sträcker fram handen mot den okände och säger: Hej, jag heter Hans! Vem är du? Den integrationen kan vi aldrig ersätta med något annat än att människor möts och hittar mötesplatser och når fram till varandra.