Fru talman! Jag vill börja med att tacka Helena Lindahl för en bra fråga i ett mycket angeläget ämne. Bostadspolitiken är en central del av välfärdspolitiken. Bostaden är central i varje människas liv. I Sverige ska vi ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Så är inte fallet i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har en situation där unga har svårt att hitta en bostad och där samhällsviktiga grupper inte kan efterfråga en ändamålsenlig bostad i våra storstadsregioner. Vi vet att bostadsbristen är ett av de stora hinder som tas upp när nya, gröna industrier planeras och växer fram, inte minst i Västerbotten, även om vi är glada för att Northvolt också kommer till Borlänge och andra delar av Sverige.
Regeringens inriktning är därför tydlig. Vi vill se fler bostäder över hela landet - bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Vi vill ha alla typer av upplåtelseformer, flerbostadshus och småhus. Och det handlar verkligen om hela landet, också landsbygd.
Med detta vill jag passa på att utveckla svaret lite grann på den första frågan, som återkom i inlägget här i kammaren. Det handlar om statliga topplån för att bygga och bygga om bostäder på landsbygden. Regeringen är väl medveten om flera av de problem som Helena Lindahl tar upp. Det var också bland annat detta som låg till grund för att vi 2018 gav Boverket i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder.
Rapporten är inte avskriven; det är inte det mitt svar betyder. Som jag nämnde inledningsvis bereds den fortfarande i Regeringskansliet. Processen har påverkats och påverkas av att frågan spänner över flera politikområden. Den kräver en del komplicerade avvägningar.
Generellt kan man säga att åtgärder av det här slaget behöver analyseras noga. De berör frågor om kreditmarknaden och även flera fastighetsrättsliga och avtalsrättsliga frågor. För att förslaget i rapporten från Boverket ska kunna övervägas behöver konsekvenserna inom dessa och andra områden klarläggas. Det är det som på något sätt är den konkreta innebörden av att förslaget ännu bereds och en förklaring till att regeringen ännu inte har kommunicerat om, och i sådant fall hur, vi vill gå vidare med frågan. Men den är på intet sätt avskriven, utan vi arbetar aktivt med frågan och hoppas kunna återkomma på något sätt.
Mikael Eskilandersson lyfter flera andra angränsande frågor, bland annat Lantmäteriets långa handläggningstider. Också detta är en ytterst relevant fråga, som jag har debatterat i flera interpellationsdebatter här tidigare.
Regeringen är väl medveten om att handläggningstiderna i förrättningsprocessen inte är tillfredsställande utan behöver kortas. Detta har regeringen arbetat successivt med sedan vi tillträdde. Nu har vi Riksrevisionens granskning av verksamheten, och vi kommer att återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning kopplat till Lantmäteriet och Riksrevisionens rekommendationer. Jag tror att vi kommer att göra det senast den 30 juni i år.