Herr talman! För att bidra till ökad förmåga hos Iraks försvarsstyrkor och motverka hotet från Islamiska staten har Sverige sedan 2015 deltagit med militär personal i den norra delen av Irak. Den svenska väpnade styrkan ingår i en utbildningsinsats och verkar, som vi har hört, inom ramen för den internationella koalitionen mot IS.
Efter att den internationella koalitionen under ledning av USA har slagit tillbaka IS militärt har detta terroristnätverk försvagats kraftigt. Ingen provins i Irak kontrolleras i dag av IS, och redan i december förra året utropade den irakiska regeringen seger över den militanta islamistgruppen. Detta är en utveckling som ska välkomnas, herr talman.
Samtidigt är det uppenbart att hotet från islamismen inte är borta. Den religiösa extremismen lever vidare i Irak, i nya former och på nya platser där omständigheterna så tillåter. Centralregeringen i Bagdad bedömer därför att de internationella insatserna för att stärka Iraks försvarsstyrkor behöver fortsätta, vilket för Sveriges del innebär att regeringen nu föreslår en förlängning av mandatet för det svenska styrkebidraget.
Fyra år har gått sedan Islamiska staten drog fram genom Irak och begick några av 2000-talets hittills värsta brott mot mänskligheten. Än i dag upptäcks massgravar där tusentals offer för denna terrorsekt skoningslöst dumpades under några augustiveckor 2014. Övergreppen - det folkmord - som detta handlar om skedde inte av en tillfällighet. Islamismen var på frammarsch, och tumskruvarna hade dragits åt redan tidigare för folkgrupper som kaldéer, syrianer, assyrier och yazidier. Det tillstånd av laglöshet som rådde i spåren av Irakkriget 2003 gjorde det möjligt för extrema grupper att utan risk attackera och förtrycka kristna och andra befolkningsgrupper.
Antalet övergrepp och mord på kristna från de här åren kan räknas i tusental. I Iraks näst största stad Mosul levde omkring hundra tusen kristna innan IS inledde sina härjningar. I dag är stadens historiska etnoreligiösa mosaik slagen i spillror. På grund av politiska motsättningar och på grund av instabilitet har kristna flyktingar inte kunnat återvända till Mosul. I närliggande städer och byar på Nineveslätten är situationen något ljusare: Efter att IS har slagits tillbaka har närmare hälften av befolkningen återvänt. Drygt en tredjedel av de bostäder och kyrkor som vandaliserats och förstörts har byggts upp.
Samtidigt är oron bland befolkningen mycket påtaglig. När jag i somras besökte Mosul och Nineveslätten talade såväl återvändande internflyktingar som politiska företrädare och kyrkoledare om en djup känsla av svek. Minnet av hur kristna befolkningsgrupper 2014 avväpnades av kurdiska peshmerga och därefter lämnades åt sitt öde lever kvar. Besvikelsen över att både irakisk och kurdisk militär retirerade när IS gick till attack gör att säkerhetsgarantier nu krävs för att kristna ska våga och kunna vända tillbaka till sina historiska hembygder.
Herr talman! Bland befolkningen gror i dag förhoppningar om att framtida säkerhet i de här områdena ska kunna byggas med hjälp av FN-missioner och blå hjälmar. Samtidigt saknas såväl ekonomiska resurser som politisk vilja i omvärlden för den typen av insatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak
Det realistiska är i stället att via politiska påtryckningar få den irakiska regeringen att genomföra ett tidigare fattat beslut om politiskt självstyre för Nineveslätten. Inom ramen för självstyre skulle kristna befolkningsgrupper och yazidier kunna bygga egna samhällsinstitutioner och skyddsstyrkor. Det skulle dessutom möjliggöra riktat internationellt stöd till utbildning, rättssäkerhet och offentlig service, vilket naturligtvis är en förutsättning för en positiv samhällsutveckling. Stöd för politiskt självstyre är just nu centralt.
Samtidigt är det uppenbart att långsiktiga lösningar och en trygg framtid för Iraks minoriteter inte går att bygga så länge islamismen förgiftar samhället. För att förändra attityder, motverka våldsbejakande extremism och förhindra etnoreligiös rensning krävs ett större internationellt ansvarstagande. Mot den bakgrunden välkomnar Kristdemokraterna att Sverige, om än i liten utsträckning, deltar i den internationella koalitionen mot IS. Vi stöder förslaget om en förlängning av mandatet, samtidigt som vi understryker vikten av riktad humanitär hjälp och ökat ekonomiskt stöd till återuppbyggnaden. Utan en effektivare återuppbyggnad och utan fungerande säkerhetsarrangemang kommer de tusentals människor som flydde undan IS inte att återvända.
Med detta yrkar jag bifall till det sammansatta utskottets förslag.