Fru talman! Om man har mod och tar ansvar, varför vågar man då inte lägga fram ett förslag om att se över kreditrestriktionerna? Om man har mod och tar ansvar, varför ser man då inte över möjligheten att införa bospar? Om man har mod och tar ansvar, varför ser man då inte till att det går att ta startlån? Jag vet att de tankarna finns, men man vågar inte.
Om man har mod borde man också ta hjälp av alla partier i Sveriges riksdag för att se var vi kan hitta varandra, vad den gemensamma nämnaren är och vad vi kan gå fram med. Men man har inte modet till det.
Vi i oppositionen har under ganska lång tid frågat när det blir bostadspolitiska samtal, så att vi under former kan diskutera hur vi kan lösa detta. Det här är inte ett problem bara för regeringen. Det är ett problem för svenska folket, och det är Sveriges riksdag som ska hjälpa till i sådana delar. Var finns modet till detta? Om man inte vågar det menar jag att man inte tar ansvar.