Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Immaterialrätt

Johan Nissinen (SD), 2017-06-15 (riksmöte 2016/17).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2016/17:NU23 Immaterialrätt

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Vi ska i dag tala om immaterialrätt, vilket är en juridisk term för de lagar som reglerar skyddet av konstnärliga och litterära verk, tekniklösningar, industriell formgivning, design och varumärken.

Många som följer dagens debatt är troligen insatta i vissa delar, men begreppet immaterialrätt är brett och sträcker sig från att skydda tekniskt avancerade industriella lösningar till att skydda till exempel Zara Larssons eller Shawn Mendes senaste låt.

Immaterialrätt kan därför delas in i flera olika grupper såsom patentskydd, mönsterskydd, upphovsrätt och varumärkesskydd. Det finns dessutom en mängd olika undergrupper såsom närstående rättigheter, industriellt rättsskydd, geografiska ursprungsbeteckningar och skydd för företagshemligheter.

En rapport från Svenskt Näringsliv 2015 visar att många av Sveriges största företag har utsatts för immaterialrättsintrång och piratkopiering samt att problemet har eskalerat de senaste fem åren. Rapporten visar att alla intervjuade bolag hade utsatts för immaterialrättsintrång. 73 procent uppgav att det har ökat de senaste fem åren, och 80 procent uppgav att förfalskning och piratkopiering bedöms öka under den kommande femårsperioden. En stor majoritet tyckte också att statens insatser för att motarbeta immaterialrättsintrång och piratkopiering är otillräckliga och att regeringen behöver göra mer.

En slutsats av studien är att immaterialrättsliga frågor behöver ägnas större politisk uppmärksamhet. Författarna pekar på att arbetet mot piratkopiering och annat immaterialrättsintrång behöver samordnas mer på EU-nivå och även mellan EU, USA och Japan. Kina angavs av alla företag som det största ursprungslandet för piratkopierade produkter.

Immaterialrätt är ett väldigt brett och komplext område där de olika undergrupperna, branscherna och storleken på företagen påverkas olika beroende på globala avtal eller lokala överenskommelser samt var intrången sker och vem eller vilka som utför dem.

Herr talman! Sedan internets tillkomst har antalet brott mot upphovsrätten eskalerat. När det gäller piratkopiering av film och musik är det i dag relativt enkelt att få tillgång till illegalt material via streamningstjänster och nedladdningssidor. En rapport från filmbranschen gjorde gällande att man enbart i filmbranschen går miste om över 800 miljoner kronor årligen i Sverige till följd av detta.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på piratkopiering. Vi anser dock inte att stora resurser ska prioriteras för att jaga enskilda fildelare, vilka oftast är ungdomar. Dagens resurser kan i stället användas på ett mer effektivt och rationellt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Vi anser att fokus bör ligga på att stänga ned de illegala streamnings- och nedladdningssidorna, och genom internationella avtal kan vi verka för detta men även stoppa annan form av piratkopiering. Vi tror dock främst på att skapa incitament för att förbättra de lagliga tjänster som finns för streamning och på så sätt låta marknaden vara delaktig i att piratkopieringen upphör.

I Sverige infördes 1999 en privatkopieringsersättning. Tanken med denna ersättning var att upphovsmännen skulle få ersättning trots att det via kassettband kopierades musik för privat bruk. Men teknikens utveckling har nu gjort att lagstiftningen inte är aktuell på området. I dag används inte längre kassettband för att kopiera eller lyssna på musik. De allra flesta väljer i stället tjänster som streamning för att lyssna och ta del av musik.

Vid köp av vissa produkter får konsumenter i dag betala en engångsavgift som ska täcka den privata kopieringsersättningen. En situation kan uppstå då man får betala ersättning dels för den hårdvara som krävs för att spela upp exempelvis musik, dels för lagliga streamningstjänster där man genom avtal betalar för att ta del av det upphovsrättsskyddade materialet. Detta kan av konsumenten upplevas som mycket märkligt, eftersom man betalar två gånger.

Lagstiftningen ligger efter på detta område, och det tydliggörs i och med att fallen vid domstolsprövning blir alltmer komplicerade.

Branschen efterfrågar reformer för att underlätta sitt arbete och sin spridning av material samtidigt som man vill göra det svårare för de illegala sajterna att sprida samma material. Vi vill därför tillsätta en utredning som ska uppdatera och reformera lagstiftningen på området.

I detta anförande instämde Mattias Bäckström Johansson (SD).

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Johan Nissinen (SD): Immaterialrätt (2017-06-15) — PRESS0