Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Djurskydd

Magnus Manhammar (S), 2020-03-18 (riksmöte 2019/20).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:MJU9 Djurskydd

Herr talman! Jag tackar för svaret från den kristdemokratiske ledamoten.

Jag är givetvis ute och besöker mjölkgårdar och andra lantbruk och har gjort det även i närtid. Jag har alltså ganska bra koll på det, utifrån min egen uppväxt och hur det ser ut nu för tiden. Jag har för den delen även flera vänner som är lantbrukare.

Om vi nu ska se till lönsamhet, vad som är viktigt för djuren och om de mår bra eller inte av att vara ute är det viktigare att vi lyssnar till dem som verkligen vet än att någon ledamot är ute och tittar. Är det kanske Sveriges veterinärer som vet? Är det den allmänna forskningen? Eller är det SLU?

Som jag nämnde tidigare har Ingvar Ekesbo, som är både veterinär och professor i djurvälfärd, gått igenom all väsentlig litteratur och forskning som finns om inte minst beteskravet. Jag tänker läsa ett citat där han beskriver att just att komma ut på bete är bättre för djurens välbefinnande och inte sämre, vilket den kristdemokratiske ledamoten sa.

"Jag har dammsugit den internationella litteraturen för att hitta beräkningar på dels sjukdomsfrekvenser på stall och bete, dels ekonomiska beräkningar för kostnader för olika sjukdomar. Det handlar om att kor som går på bete till exempel får färre inflammationer i sina juver, färre skadade spenar och att det är färre som dör i förtid. Dessutom blir kor på bete mer fertila. Och friska kor är en lönsam affär. Bonden tjänar åtminstone 3000 kronor per ko och år genom att ha dem på bete. Resultatet går stick i stäv med Jordbruksverkets rapport som kom förra året. Där har man räknat fram att betet kostar bonden 1000 kronor per år men har i de beräkningarna inte alls tagit hänsyn till kornas hälsa."

Korna mår alltså bättre av att vara ute på bete, inte av att stängas in i ett stall året runt.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Magnus Manhammar (S): Djurskydd (2020-03-18) — PRESS0