Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1996/97:119 om bio- massa för drivmedelsframställning

Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s), 1997-02-25 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Olle Lindström har frågat mig när jag

avser att aktualisera etableringen av en fullskalean-

läggning för framställning av drivmedel av biomassa

och om jag är beredd att föreslå en lokalisering till

Norrbottens inland.

Med tanke på Olle Lindströms hänvisningar till

näringsutskottets betänkande (1992/93:NU28) och

svaret på interpellationen 1995/96:58 utgår jag från

att hans fråga specifikt avser tillverkning av etanol

från cellulosahaltiga råvaror och alltså inte omfattar

t.ex. stärkelsebaserad etanol, vegetabiliska oljor eller

rötgas.

Inledningsvis vill jag konstatera att det har varit

större problem än väntat att förverkliga visionen om

en konkurrenskraftig etanolproduktion från cellulo-

saråvara. Följaktligen finns det fortfarande flera frå-

gor att besvara innan de nya tillverkningsprocesserna

är praktiskt tillämpbara. Tonvikten i det nu pågående

statligt finansierade etanolutvecklingsprogrammet har

därför framför allt lagts på forskning och teknikut-

veckling i stället för på pilotstudier och dyrbar ut-

rustning. De resultat som har kommit fram visar

emellertid på möjligheter att sänka framställnings-

kostnaderna till en internationellt konkurrenskraftig

nivå under förutsättning att ny teknik kan utnyttjas

och att anläggningen lokaliseras på ett kostnadsmäs-

sigt gynnsamt sätt.

I den energipolitiska överenskommelse som nyli-

gen har träffats sägs det bl.a. att produktion och an-

vändning av alternativa drivmedel skall stödjas som

ett led i minskningen av trafikens miljöpåverkande

utsläpp.

Etanol är emellertid även en viktig råvara i skilda

industriprocesser. Den svenska förbrukningen av

etanol för industriella ändamål är betydande, och det

finns företag som är beroende av tillgång på etanol till

konkurrenskraftiga priser. En konkurrenskraftig in-

hemsk produktion skulle således även kunna bidra

ytterligare till en positiv utveckling av näringslivet.

En satsning på etanolproduktion i full skala bör alltså

inte enbart ses i samband med en storskalig introduk-

tion av biodrivmedel i transportsektorn.

Efter att ha konstaterat detta vill jag också säga att

den nya tekniken anses ha goda utsikter att på sikt

möjliggöra produktion av etanol till konkurrenskrafti-

ga priser. Det återstår dock betydande forsknings- och

utvecklingsinsatser innan tekniken är fullt kommer-

siell. Jag bedömer att det tekniska och ekonomiska

underlaget i dag inte är tillräckligt för att beslut skall

kunna fattas om cellulosabaserade fullskaleanlägg-

ningar för etanolproduktion.

Mot bakgrund av de förhållanden jag nyss har re-

dovisat avser regeringen att i den energipolitiska

propositionen i mitten av mars föreslå förstärkningar

av det nu pågående etanolutvecklingsprogrammet

med sikte på att vi år 2000 skall ha den kunskap som

behövs för att beslut skall kunna fattas om hur etanol-

produktion i full skala skall kunna genomföras.

Vad gäller lokaliseringsfrågan förefaller de natur-

liga förutsättningarna för en konkurrenskraftig etanol-

produktion vara gynnsamma på många håll i nordli-

gaste Sverige. Jag tänker då i första hand på tillgång-

en till billig råvara. Men även tekniska och ekonomis-

ka fördelar genom samlokalisering med andra pro-

cessindustrier eller kraftvärmeverk kommer att ha

betydelse för ekonomin vid den enskilda anläggning-

en. Det är dock de aktörer som har det kommersiella

ansvaret för anläggningarna som har att ta ställning

till investeringsbesluten.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.