Fru talman! I dag ska vi debattera bilstödet. För många kanske det låter som en liten fråga, men för väldigt många människor med omfattande funktionsvariationer är detta stöd helt avgörande för att kunna ha ett aktivt och socialt liv, eftersom en egen bil är det enda alternativet för att över huvud taget kunna ta sig fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter till bilstöd
Det statliga bilstödet innebär att personer med funktionsvariationer kan ansöka om pengar för att täcka kostnaden för anpassningar av bilen. För vuxna har det handlat om att få utrustning för att kunna köra sin bil själv. Det kan handla om att sänka golvet i bilen så att man kan förflytta sig från rullstol till säte och en rad andra lösningar.
Den 1 januari 2017 infördes ett nytt regelverk för det statliga bilstödet - ett regelverk och ett lagförslag som Centerpartiet vände sig starkt emot. Det fick vi tyvärr inte gehör för. Vi gjorde det, eftersom vi såg att det skulle leda till en rad försämringar.
Sedan dess har vi kunnat läsa många svarta rubriker om hur bilstödet har nedmonterats och hur livet har blivit svårare för många människor. Många delar av detta beror på att Försäkringskassans tillämpningar sedan dess har visat sig vara förödande.
Fru talman! Försäkringskassan har sedan 2017 krävt att den som behöver en anpassad bil ska köpa en större och dyrare bil än de flesta kan välja att köpa. Genom att kräva att bilarna är utrustade med originalmonterad utrustning kommer myndigheten undan kostnader för anpassningsåtgärder. Genom kravet att en person skaffar sig en minibuss försvann Försäkringskassans kostnader för att installera en rullstolsrobot som lyfter in rullstolen i bilen liksom kostnader för sänkning av bilgolvet. Så här kan vi inte fortsätta ha det.
Neddragningarna och regeländringarna från 2017 har fått flera konsekvenser för både individ och samhälle. Många har inte haft råd att köpa den stora bil som Försäkringskassan ansåg att man skulle köpa. Det har kunnat handla om extrakostnader på ända upp till 350 000 kronor. Dessutom genererar den stora bilen högre bränslekostnader och betydligt högre fordonsskatt, som personen ska betala.
För många med omfattande funktionsvariationer är, som jag sa inledningsvis, egen bil det enda alternativet eftersom kollektiva färdmedel inte fungerar för dem. Därför är jag glad att vi nu gör ändringar i lagen i positiv riktning så att vi kan komma tillbaka till ett vettigt bilstöd som låter en välja en mindre, billigare och mer ändamålsenlig bil, en bil som passar bättre.
Jag kommer att fortsätta följa denna fråga nogsamt. Jag tror inte att vi är klara med den, för detta är lagstiftning som hela tiden måste följa med sin tid.
Fru talman! Som avslutning yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 juni.)