Herr talman! Socialdemokraterna har två reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall till reservation 1 rörande könsfördelning i bolagsstyrelser.
År 2009 stod jag i den här kammaren för att debattera associationsrätten och bolagsstyrelsernas sammansättning. I grunden handlar det här om att i framtiden säkra de svenska bolagsstyrelsernas utveckling av kompetens och fylla den med viktiga erfarenheter från såväl kvinnor som män.
Fortfarande ger samhället olika förutsättningar utifrån kön och ger därför olika erfarenheter till kvinnor och män. Det är en viktig kunskap som i dag går förlorad hos de svenska bolagsstyrelserna där könsfördelningen i dag är mer än undermålig.
Ska vi då inte låta bolagen ordna det här själva? När de inser vilket hinder den där kompetensförlusten innebär för deras utveckling och konkurrenskraft kommer de ju själva att börja inse problemet och vidta åtgärder.
Herr talman! När den tidigare, socialdemokratiska regeringen började tala om lagstiftning på området började initiativ tas och utvecklingen gick framåt. Med den borgerliga regeringen försvann pressen, då denna regering inte anser att lagstiftning är ett alternativ för att råda bot på det här problemet. Invanda mönster är svåra att bryta. Det vet den som har försökt att bryta en bana vilken som helst. Under många år har svenska bolag kvoterat in män i sina styrelser, och vi har inte råd att låta det här fortgå.
Jag nämnde tidigare att jag debatterade det här i kammaren för två år sedan. Då sade representanter för regeringen att det är bolagens sak att sköta det här själva och att det kommer att hända av sig självt. Men vad har hänt sedan dess? Förändringarna kan sägas vara marginella, 0,3 procent, det vill säga 3 promille per år. Det duger inte.
Ett modernt och framtidsinriktat näringsliv tar till vara de erfarenheter som finns att tillgå hos såväl män som kvinnor. På så sätt kan Sverige ligga i framkant och utmana. Idéer kommer fram och utveckling sker i möten mellan olika erfarenheter.
I dag hamnar vi efter. I allt fler länder har man tagit fram lagstiftning för att skynda på processen. Norge har framgångsrikt infört lagstiftning, och senast ut är Frankrike som dessutom ställer högre krav än de vi föreslår.
Jag ställer mig frågan: Är det den moderatstyrda högerregeringens avsikt att stillasittande se på när de svenska bolagsstyrelserna backar in i framtiden? Ingenting händer av sig självt. För att uppnå förändring måste det finnas en ambition och en vilja till förändring. Vill inte den borgerliga regeringen öka jämställdheten i bolagsstyrelserna så att vi kan ta till vara den erfarenhet som finns hos hälften av landets befolkning?
Herr talman! Inte nog med att vi under de senaste åren backat in i framtiden, i
Ekots
lördagsintervju kunde vi höra Sverker Martin-Löf, som är en tung representant för näringslivet och ordförande för Industrivärlden, prata om just det här ämnet. Ingenting i den här intervjun underströk argumenten att bolagen kommer att sköta detta själva om man inte har tänkt sig att vänta 158 år. Det var de siffror som
Ekonominyheterna
presenterade 2009. Det tar 158 år innan vi uppnår jämställdhet i bolagsstyrelserna. Det tålamodet har inte jag.
Vi socialdemokrater vill se att utvecklingen börjar ta form nu. Därför, herr talman, vill vi socialdemokrater börja i vaggan. Vi vill se till att bolagsstyrelsernas valberedningar har en god blandning där kön är en komponent. Vi kan inte stillasittande se på när hälften av landets befolkning år efter år utkvoteras. Detta ska vara ett stöd och en hjälp för att uppnå målet att 40 procent av respektive kön ska finnas i våra bolagsstyrelser för att tillgodose det behov av kompetens och utveckling som krävs för att möta framtidens utmaningar.
(Applåder)
I detta anförande instämde Yilmaz Kerimo, Katarina Köhler, Carina Ohlsson och Meeri Wasberg (alla S) samt Amineh Kakabaveh (V).