Fru talman! I det betänkande som vi nu har att ta
ställning till föreslås att sjömansskattelagen
(1958:295) upphävs och att sjömännen från in-
komståret 1998 inordnas i landskattesystemet.
Den i dag gällande sjömansskatten tillkom genom
beslut i det nordiska samarbetet under slutet av 50-
talet. Våra grannländer Finland, Norge och Danmark
har redan avskaffat sjömansskattesystemet, och där-
med finns det inte skäl att i den nordiska gemenska-
pens intresse behålla sjömansskatten. Även andra skäl
talar för att den nu föreslagna förändringen genom-
förs.
Det råder stor enighet om förslagen i betänkandet.
Endast moderaterna har yrkande om avslag - och
detta trots att vi under utskottsbehandlingen kraftigt
har justerat upp nivåerna för sjöinkomstavdraget och
den särskilda skattereduktionen. Man är således inte
nöjd utan som vanligt vill moderaterna gå ännu längre
när det gäller skattesänkningar. Enligt våra beräk-
ningar är de i betänkandet föreslagna nivåerna väl
avvägda och så utformade att sjöfolket som grupp ej
missgynnas.
Kristdemokraterna har i sin reservation pläderat
för att krigsrisktilläggen ej skall beskattas. I samband
med skattereformen fastslog vi att alla typer av ar-
betsinkomster bör beskattas lika, och det gäller även
olika risktillägg. Att skatt skall i lag bestämmas lägger
också hinder i vägen för en ordning där regeringen
beslutar om skattefrihet i vissa fall.
Folkpartiets farhågor, att det skulle vara omöjligt
för de mindre rederierna att tillämpa ändringarna i
uppbördssystemet, vill jag beteckna som starkt över-
drivna. Redan i dag har man att göra vissa redovis-
ningar och inbetalningar med jämna mellanrum. Även
ny teknik, där man genom användande av telekom-
munikation kan beordra betalningar, borde kunna
användas och därmed underlätta förfarandet med
betalningar i rätt tid.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
utskottets hemställan i betänkandet och avslag på
reservationerna.