Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande KU44 En stärkt minoritetspolitik är sprungen ur dels påpekanden som Sverige har fått om minoritetspolitiken av bland annat Europarådet, dels den rapport som kom för några år sedan från de två tillsynsmyndigheterna Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget.
De båda myndigheterna gjorde en genomlysning av hur de statliga medel som förvaltningskommunerna erhåller används för att stödja de nationella minoriteternas språk, tillgång till kultur och möjlighet att tillgodogöra sig information från olika myndigheter på sitt språk.
Det framkom då olika brister, vilket föranledde regeringen att 2006 tillsätta en utredning för att fördjupa detta arbete, och förra året presenterades delbetänkandet Nästa steg . Till denna enmansutredning var en parlamentariker knuten, först jag och sedan Hans Ekström.
Jag ska göra några nedslag i det som jag tycker är viktigt i betänkandet. Moderaterna stöder i alla väsentliga delar regeringens proposition, utom i ett avseende, som jag tänker återkomma till.
Fru talman! Det första området handlar om inflytande och egenmakt. Här lyfter utredningen, propositionen och betänkandet fram hur de regelbundna samråden sker med minoritetsgrupperna, framför allt lokalt och regionalt. Jag har några synpunkter vad gäller det nationella, vilket jag tänkte ta på slutet. Det har framkommit att det inte alltid sker med den struktur och systematik som är önskvärd för att våra minoriteter ska ha möjlighet till inflytande och påverkan på de processer som de är beroende av. Här ser utskottet regeringens förslag som något mycket positivt.
Regeringen och utredningen har tittat på den norska modellen för konsultationsordning med samerna. Den medför en skyldighet för nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting att före beslut kalla till konsultation med samerna i frågor som berör deras vardag.
Detta är mycket positivt. I Norge har preventivt arbete i frågor om mark och gruvnäring visat sig vara en problemlösare så att det inte, som många gånger i Sverige, blir en konfrontation. Att alla pratar sig samman inför ett beslut är givetvis av godo.
Detta förs in i lagstiftningen med krav på dokumentation så att saker och ting kommer på pränt och det blir klart, tydligt och spårbart, vilket är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt minoritets-politik
Fru talman! Det andra området handlar om språk. Varje år har vi motionsbetänkanden om minoritetspolitiken, och språket är ständigt ett föremål för detta. Språket är ju grundläggande för våra nationella minoriteters identitet. De fem minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch. Man upplever problem med att tillgodose rätten till undervisning på dessa språk, och det är svårt att få tag i personal som talar minoritetsspråk.
Detta ägnar utredningen mycket kraft åt eftersom det är så centralt och viktigt att bevara språket, överföra det mellan olika generationer och revitalisera det via att återuppväcka det.
De centrala delarna här är att det som tidigare har varit modersmålsundervisning och har legat utanför den nationella timplanen nu lyfts in i den ordinarie timplanen och kommer att benämnas nationellt minoritetsspråk. Det lyfts också in i skollagen och får därmed större tyngd och legitimitet. Det medför också en skyldighet för kommunerna att erbjuda och informera, särskilt i förvaltningsområdena men också i övriga delar med minoritetsboende, om att denna möjlighet till undervisning finns. Det gäller framför förskola men även grundskola, ja, egentligen samtliga skolformer. Det är mycket viktigt.
Fru talman! Det tredje området är äldreomsorgen. Där har vi lite olika meningar, men inte i sak. Som äldre kan man glömma bort sitt andra språk och bara ha minoritetsspråket kvar, och det är en mänsklig rättighet att kunna uttrycka sina behov och tankar på sitt eget språk. Utredningen föreslår att detta ska lyftas in i nationell lagstiftning och socialtjänstlagen.
Moderaterna yrkar här bifall till Liberalernas reservation. Regeringen vill nämligen avvakta utredningen av socialtjänstlagen innan man lyfter in även detta i nationell lagstiftning. Vi menar att denna process inte behöver avstanna på grund av det, utan denna rättighet kan vi redan nu införa.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag göra ett medskick som ligger lite utanför betänkandet. Vad gäller de nationella samråden, det vill säga regeringens egna, har den ekonomiska möjligheten för minoriteterna att närvara i Stockholm inte förbättras. Det måste också vara bättre framförhållning så att minoriteterna kan närvara vid dessa möten och ha representativitet. Dessutom måste vi se upp med den administrativa bördan.
Jag yrkar bifall till reservation 7.
(Applåder)
(forts. § 18)