Herr talman! Hela vårt demokratiska valsystem bygger på allas lika möjlighet att rösta. Själva röstningsförfarandet är demokratins hjärta. Det är då var och en fullföljer sin rättighet och för den delen även sin skyldighet genom att göra sitt val. Därför är det mycket viktigt att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt och att det inte råder några oklarheter om vad som gäller.
I samband med valet till Europaparlamentet den 7 juni beslöt valnämnden i min hemkommun att förtidsröstningen i kommunen skulle starta den 25 maj, det vill säga 13 dagar före valdagen. I länet uppmärksammades också att det fanns kommuner som inte hade någon förtidsröstningslokal öppen varje dag. Det fanns en del röda dagar under perioden, söndagar och även Kristi himmelsfärdsdag, då förtidsröstningslokalerna hölls stängda.
I Valmyndighetens handbok till kommunerna om deras uppgifter vid valet står att förtidsröstningen startar 18 dagar före valdagen, det vill säga den 20 maj i detta fall, och pågår till och med valdagen. Det ska finnas vallokal i varje valdistrikt och röstningslokaler för förtidsröstning. Öppettiderna ska anpassas till när väljarna förväntas rösta. Åtminstone någon av lokalerna måste hållas öppen under hela förtidsröstningsperioden, det vill säga från och med den 18:e dagen före valdagen och fram till valdagen.
I vallagen står det däremot att förtidsröstning
får
inledas tidigast 18 dagar före valdagen. Det är här oklarheterna uppdagas. Vad betyder ordet "får"? Är det kommunen som får påbörja röstningen, men har frihet att välja en annan dag? Eller betyder det att den 18:e dagen är den första dag då röstning får ske? Enligt lagstiftarens intentioner och vad jag kan utläsa av förarbetena måste det vara det sistnämnda. Det kan inte vara meningen att Sveriges kommuner får välja när förtidsröstningen i den egna kommunen ska starta. Alla väljare i hela Sverige måste få lika möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.
I Valmyndighetens handbok är det tydligt. Men handboken är ingen föreskrift eller lag, utan just bara en handbok. Inte heller finns det några bestämmelser i valförordningen eller i de föreskrifter Valmyndigheten utfärdar om öppethållandet för förtidsröstning.
Herr talman! Konstitutionsutskottet är enigt i sitt ställningstagande om sakfrågan och tycker att detta bör analyseras, ses över och vid behov förtydligas. Men vi skiljer oss åt när det gäller om riksdagen ska göra ett tillkännagivande eller inte, om behovet finns eller inte av att påtala detta för regeringen. Regeringskansliet självt säger vid kontakter att det finns frågor i eller i anslutning till vallagen som kommer att bli föremål för översyn. Men regeringen har inte sagt något om just denna fråga. Det är utskottets majoritet som förutsätter att även denna fråga ses över.
Vad jag inte kan förstå är varför majoriteten är rädd för ett tillkännagivande när vi är så eniga i sakfrågan. Ni anser tydligen också att det är viktigt att vi får lika villkor när det gäller förtidsröstning i hela landet. Frågan vi får är om vi inte litar på regeringen. Men det är inte där problemet ligger. Förhoppningsvis är det en ny regering efter höstens val. Men en fråga som passerat riksdagen utan ett tillkännagivande löper stor risk att falla bort, speciellt vid ett regeringsskifte, när många frågor ska upp på bordet. Finns det ett tillkännagivande måste regeringen åtminstone återkomma till riksdagen med en återrapportering om vad som sker. Frågan glöms inte bort.
Tycker ni i majoriteten att det är viktigt att alla väljare får lika möjlighet att rösta måste vi från riksdagens sida se till att det som upplevs oklart förtydligas, och det ska vi ge regeringen till känna.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.