Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag samt yrka avslag på motionsyrkandena.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vilande. Utskottet föreslår vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning skjuts upp till riksmötet 2018/19.
Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens övriga förslag till lag om ändring i brottsbalken, framför allt om elektroniska anslagstavlor, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i brottsskadelagen.
Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten
Vad innebär då detta? Lagändringarna i brottsbalken innebär att ett nytt gradindelat brott - olaga integritetsintrång - införs i brottsbalken, att straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras samt att en ändring görs i de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt. När det gäller olaga hot och ofredande innebär lagändringarna även vissa utvidgningar av det straffbara området.
Grundlagsändringarna innebär en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog till de ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning i brottsbalken med anledning av att dessa gärningar är straffbara också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Beslut om att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. De lagändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018.
Fru talman! Vi lever helt klart i en ny tid. De barn, unga och vuxna som mobbas slipper inte detta när de väl kommer hem. Via dagens teknik följer denna utsatthet även med dem hem. Alltför få vet var gränsen går, och det är lättare att sitta bakom en skärm och gömma sig än att stå framför samma person och säga sakerna högt.
Hashtaggen #metoo har spridits i alla våra nyhetskanaler. Det visar på hur den personliga integriteten för framför allt kvinnor kränks gång på gång. Tusentals vanliga kvinnor och ett hundratal kvinnor inom skådespelar- och teaterbranschen har gått ut med sina upplevelser. Så gjorde även riksdagsledamöter och ministrar.
Bara här i dagarna har vi sett ytterligare en hashtag: #medvilkenrätt. Här är det tusentals kvinnliga jurister som berättar om övergrepp, härskartekniker och hot. Detta är dock inget nytt. Dessa problem finns överallt, i alla samhällsklasser och inom alla yrken, och har med säkerhet alltid funnits.
Men det som är nytt är att fler vågar bryta den tystnadskultur som omger den utsatta. För man är inte ensam. Det har hänt fler.
När det gäller det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten finns i regeringsformen grundläggande bestämmelser som har betydelse för det allmännas ansvar att skydda den personliga integriteten och privatlivet.
Medan det grundlagsfästa skyddet för den enskildes personliga integritet gäller i förhållande till det allmänna ger det straffrättsliga regelsystemet skydd mot integritetskränkningar mellan enskilda. Av störst intresse när det gäller det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet - i andra fall än angrepp på den fysiska eller sexuella integriteten - är bestämmelserna i 4 kap. brottsbalken. Det gäller särskilt brotten mot någons frid, såsom olaga hot och ofredande. Gemensamt för dessa är att de syftar till att skydda mot kränkningar av rent personliga intressen som inte är av ekonomiskt slag.
Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten
Det har även pågått ett antal utredningar kring just den personliga integriteten, vilket är på tiden. Detta är bara en liten del av dessa.
Fru talman! Det är på tiden att vi som lagstiftare gör dessa förändringar i lagarna och grundlagarna, för det behövs verkligen.
(Applåder)