Fru talman! Jag vet inte om man kan prata om en fungerande arbetsmarknad när 13 procent i åldersintervallet 20-64 år inte är med. Det är 790 242 personer. Jag såg en uträkning från Svenskt Näringsliv där kostnaden för det här utanförskapet beräknades till hisnande 270 miljarder.
Fru talman! Det är ingen hemlighet att vi ligger i botten i Europa, det vill säga att vi har högst arbetslöshet, en skenande ungdomsarbetslöshet och en mycket ansträngd situation. Det innebär att varje enskild krona som används naturligtvis måste ha ett enda syfte: att få fler i jobb, fler i jobb och ännu fler i jobb.
Vi hade möte med landshövdingen i mitt hemlän i förra veckan, och till Gävleborg importerar vi hundratals skogsplanterare, för det finns ingen av de arbetslösa i Gävleborg som vill skogsplantera, för det är inget högteknologiskt jobb i Boden på en ny vätgasfabrik eller ett stålverk. Vi har nog alltså väldigt stora utmaningar med detta.
Det var därför, fru talman, som jag ställde frågan som hade varit så enkel att besvara för statsrådet i kväll, nämligen: Hur många jobb beräknar regeringen att den här LAS-uppgörelsen ska ge? Och den kanske viktigaste frågan är: Vilka är de beräknade samhällsekonomiska vinsterna när man ska använda upp till 140 miljarder av skattebetalarnas pengar?
Det var två enkla frågor. Den mittersta av mina tre frågor som jag ställde i interpellationen måste ändå arbetsmarknadsministern ha reflekterat över. Svara gärna på detta nu: Hur många jobb tror ministern att det ger?