Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 18 och reservation 16. Jag återkommer senare i anförandet till motiveringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism
Ingen kan ha undgått det senaste årets dramatiska utveckling i Mellanöstern, i synnerhet efter det att Islamiska staten eller Daish också uppmanat sina anhängare att påbörja attentat även utanför konfliktområdet Syrien och Irak. Sedan ett år tillbaka innebär det också att attacker mot europeiska städer, även Sverige, anses vara legitima.
Jag blev väldigt förvånad när jag lyssnade på Vänsterpartiets inlägg, där man försökte tona ned hotet från våldsbejakande islamistisk extremism.
Om vi har en strategi måste vi utgå, fru talman, från den verklighet som vi har faktaunderlag till. Svensk säkerhetspolis säger att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet just nu mot Sverige när det gäller terroristattentat. Då kommer Torbjörn Björlund upp och säger: Nej, men varför ska vi dra för stora växlar på det? Och så försöker han tona ned det. Jag tycker att det är olyckligt att ha den ansatsen.
När regeringen tillträdde för ett år sedan sa man att det var tomt på departementet. Det var inget gjort på terrorismområdet. Det man inte sa var att FN:s resolution, som tillkom efter vår svenska valrörelse, nämligen den 25 september, var en bindande resolution. Det är därför vi har ägnat ungefär ett år i Sverige åt att diskutera och debattera hur Sverige ska anpassa sin lagstiftning mot terrorismresor och komplettera där det finns luckor.
Det har också låtit som att det inte finns någon strategi. Men det har funnits en terrorismstrategi från 2012, byggd utifrån den tidens verklighet. Men nu är det en annan verklighet. Det är därför det är positivt, tycker vi från Liberalerna, att den revideras.
Det har ibland låtit på inrikesministern, inte minst, men även på justitieministern som att vi inte kan lagföra någon. Vi kan inte agera. Det finns inte tillräckligt med lagstöd. Men Sverige har redan en lag mot terroristbrott. Problemet är att ingen sitter i fängelse. Inte en enda IS-terrorist har sedan 2012 dömts i svensk domstol. Det tycker jag är ett problem.
Vi har en lag mot finansiering av terrorism. Vi har en lag mot utbildning till terrorist, och vi har en lag mot rekrytering till terrorism. Inrikesministern har ägnat sitt första år åt att systematiskt meddela allmänheten att så inte är fallet. Det är direkt oansvarigt. Hur många propositioner mot just terrorism har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i denna regering hittills levererat, ett år efter makttillträdet? Ja, det är väldigt enkelt att säga det, fru talman: Noll. Det är inga propositioner till Sveriges riksdag under första året.
Däremot behöver FN-beslutet kring just lagen om terrorism förtydligas, för det är otydligt huruvida man till exempel kan stoppa någon på Arlanda eller inte.
Varför gör vi ett tillkännagivande? Jo, det gör vi för att vi vill gå vidare. Vi vill förtydliga att även planering av och förberedelse för terrorresor ska kriminaliseras. Det finns inte med i den lagrådsremiss som regeringen har presenterat. Annika Hirvonen Falk behöver alltså inte vara bekymrad över att vi bara tillkännager något som redan är på gång. Man har inte tagit med förberedelse för terrorresa. Vi tycker att det är viktigt att det tas med.
Ett allt större bekymmer gäller antalet som rest till Irak och Syrien och som också har återvänt. 126 personer har kommit tillbaka. Det andra har jag nämnt. Ingen sitter hittills i fängelse. Liberalerna har på denna punkt haft åtminstone tre debatter i kammaren bara det senaste halvåret med inrikesministern och justitieministern, med krav på åtgärder. Men inget har hörsammats när det gäller åtgärder i fråga om Säkerhetspolisens rapport om återvändare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism
Jag har hört att Miljöpartiet tidigare har sagt att Sverige ska kunna fälla fler terrorister som har rest och som har återvänt. Men vi har pressat regeringen när det gäller frågan om Säkerhetspolisens mandat och inte minst Åklagarmyndighetens resurser för säkerhetsmål kring terrorism. Av drygt 1 000 åklagare är det tre åklagare som ska hantera alla dessa ärenden. Jag tror att de har anställt en extra nu under hösten. Ni kan själva räkna ut hur många ytterligare ärenden som ska utredas av dessa tre eller fyra åklagare när man även kriminaliserar resandet. Det är orimligt. Det är anmärkningsvärt att regeringen under hela våren har sagt nej till samtliga våra förslag.
Strategin saknar en röd tråd, men vi tycker att den är bättre än ingenting. Men den allmänpolitiska debatten har lett till att regeringen bokstavligen har kastat in allt i den här strategin. Det är allt från handgranater till smugglingslagen, passfrågan och terrorresor. Det finns ingen tydlig linje i den så kallade strategin.
Regeringen backar på en väsentlig punkt. Under våren har man påstått i medier och i artiklar att lag mot rekrytering till, finansiering av och uppmaning till terrorism inte finns och att det är det som regeringen måste ta tag i. Det visar sig i betänkandet, fru talman, att det mesta av detta redan är kriminaliserat.
Liberalerna vill med denna bakgrund peka på de brister som vi menar finns i rättskedjan. Det gäller främst åklagare i fråga om terrorism men också enheten för folkmord och krigsbrott. Utan förstärkningar spelar det ingen roll hur tuffa terrorlagar vi har. Det var även Torbjörn Björlund inne på.
Ni som följer dessa frågor vet att samtliga fall kring terrorism, med undantag för två aktuella ärenden de senaste veckorna, faktiskt har lagts ned av åklagare just i brist på bevisning. Därför vill jag särskilt yrka bifall till reservation 16 om den internationella åklagarkammaren.
Vi yrkar också bifall till reservation 18. Det måste bli lättare att dra in pass för personer som förbereder terroristresor eller som till och med redan är misstänkta för terroristbrott. Det är anmärkningsvärt att regeringen, som betonar vikten av att förebygga och förhindra terrorism och inte bara agera repressivt, säger nej till den reservation som vi har i betänkandet.
Avslutningsvis, fru talman, noterar jag att man i Vänsterpartiets särskilda yttrande starkt ifrågasätter proportionaliteten och förslaget att kriminalisera terrorismresor. Man menar att det är en i princip ineffektiv åtgärd och att den också kan vara rättsosäker. Då vill jag fråga Vänsterpartiet, nu när lagrådsremissen från regeringen är känd: Kommer ni att biträda lagförslaget från regeringen om kriminalisering av terrorismresor?