Fru talman! Efter det anförandet finns det många frågor jag skulle vilja ställa till Elin Gustafsson. Jag tänkte dock hålla mig till två.
Elin Gustafsson pratar sig varm om villkoren för åkerinäringen och vikten av att det är sjysta villkor och inte osund konkurrens. Den 19 april 2017 fattades här i riksdagen beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur man skulle kunna stärka svensk åkerinärings konkurrenskraft och att tillsätta en utredning för att hitta verktyg för just detta. Den utredningen är fortfarande inte tillsatt i januari 2021. Det är ganska många år som har gått utan att regeringen har gjort någonting.
Precis som jag sa i mitt anförande kan åkerinäringen inte betala sina räkningar med tomma ord från regeringen. Man behöver handling också.
Den andra frågan jag vill ta upp handlar om trygga rastplatser. Bra arbetsvillkor brukar ligga socialdemokrater varmt om hjärtat, och det är någonting som Elin Gustafsson pratade mycket om. I dagsläget känner sig många lastbilschaufförer oerhört otrygga eftersom det inte finns några säkra platser för dem att ställa upp sina fordon på när de ska vila. Trafikverket har ett uppdrag att titta på det här, men det händer i princip ingenting.
Vad är regeringen beredd att göra för att skynda på, och hur länge ska lastbilschaufförer behöva uppleva den otrygghet de känner i dag innan regeringen agerar?