Herr talman! Jag är glad att Niclas Lindberg tog ett extra inlägg och förtydligade Socialdemokraternas argument i den här debatten, som var intressant på flera sätt tidigare, tycker jag.
Låt oss göra klart en sak först, Niclas. Det är så att över hälften av alla varor och tjänster, den sammanlagda BNP:n i det här landet, produceras av den offentliga sektorn - alltså över hälften av alla varor och tjänster som produceras totalt. Mot den bakgrunden tycker jag att det är särskilt viktigt att vi kan ha samma principer och samma hårda och tuffa krav som vi ställer på alla andra varor och tjänster i det privata näringslivet och att den enskilde medborgaren eller konsumenten ska kunna rikta de kraven också mot det offentliga Sverige. Det är en väldig skillnad mot de åtgärder som du, Niclas Lindberg, pekar på att det politiska systemet har vidtagit, om man jämför det med den enskilda människans civilrättsliga rättssäkerhet och hennes möjlighet att pröva detta.
Man ska alltså kunna göra sin rätt civilrättsligt gällande med stöd av de konsumenträttsliga lagar som är tillämpliga i alla andra sammanhang. Det borde inte vara så svårt, inte heller för en socialdemokrat, utifrån ett konkurrensneutralt perspektiv. Rättvisa spelregler ska gälla.
Du tillskriver mig en del åsikter. Som jag sade tidigare: Att vården, skolan och omsorgen finansieras gemensamt - som den ska och bör - är inte ett motiv för att den enskilde medborgarens eller konsumentens rättigheter ska vara mindre - tvärtom: De ska vara större.