Fru talman! Det enda argument jag hörde för att inte införa detta i lagstiftningen var att det kostar pengar att utreda det. Ärligt talat: Det finns olika former av lagstiftning som är mer eller mindre komplicerade, men just detta är inte raketforskning. Att lägga till i lagstiftningen att det här inte bara ska gälla polisfordon utan även fordon från Tullverket - eller, som det står skrivet, myndighet som har tillgång till tvångsmedel - är verkligen inte raketforskning. Det kommer inte att dränera Regeringskansliet på de stora resurser det har. Detta skulle gå rätt enkelt och effektivt att införa.
Miljöpartiet konstaterar att regeringens hållning är att den hellre är reaktiv än proaktiv. Det var exakt det Hirvonen sa nu. Vi ska inte införa en lagstiftning för något som inte finns än, men när det finns kanske vi ska göra det, för då är vi överens, säger Hirvonen. Det finns ingen rim och reson i detta. Det kostar ingenting att ha den texten liggande i lagstiftningen, och det är verkligen inte raketforskning att införa det.
Den andra aspekten är att det i lagstiftningen handlar om trafikodugliga fordon och att vi därför ska uppehålla oss vid det. Vi är dock fortfarande överens om att vi inte vill se falska polisbilar på gator och torg. Men när en polis ser en falsk polisbil köra ska han inte förhindra att den kör. Det är direkt kontraproduktivt. Det skulle inte heller kosta så mycket att ha det i lagstiftningen. Ärligt talat måste detta vara en av de mest grundläggande och kanske viktigaste aspekterna: Ser vi en polisbil ska vi också veta att det är en polisbil, precis som Socialdemokraterna var uppe och sa. Nu är problemet inte så stort, men man borde ha en lagstiftning som ser till att allting redan är på plats, i stället för att vänta och sedan göra för lite och för sent, vilket man har gjort i det här landet i alltför många år. Det finns ingen rim och reson i detta, och argumentet att det kostar för mycket resurser för Regeringskansliet är direkt löjligt.