Herr talman! En effektiv och transparent statsförvaltning är av yttersta vikt för Sverige. Jag ska börja med att säga att jag instämmer i mycket, om inte allt, av det föregående talare sade. På samma sätt som en effektiv och transparent statsförvaltning är vital för Sverige ser jag det som vitalt för mitt anförande att jag inte i alltför hög grad upprepar vad som tidigare sagts.
Låt mig därför fokusera på statsförvaltningens viktiga roll för att främja eller åtminstone inte vara i vägen för utveckling, näringsliv och företagande.
Myndigheterna som ska fullgöra en eller flera uppgifter är ytterst ett uttryck för det offentligas maktbefogenheter i förhållande till den enskilde. Myndigheters beslut kan gälla rättigheter, skyldigheter och förmåner, och utifrån ett rättighetsperspektiv är det viktigt att den enskilde medborgaren har tillgång till all den information man behöver i sina relationer med staten. Medborgaren ska också känna sig bemött av en effektiv myndighetsutövning och känna att det sker på ett rättvist sätt.
Företagaren har skyldigheter men också en rättighet att inte överbelastas med orimliga krav från staten och dess myndigheter, att till exempel hamna i situationer där blanketter skickas fram och tillbaka eller där samma sorters uppgifter ska skickas till flera olika myndigheter.
Ökad företagsamhet står högt på Centerpartiets prioriteringslista. Vi tycker att företagande ska vara ett lika naturligt val och en lika naturlig sysselsättning som förvärvsarbete. Vi vill se ett företagsamt Sverige med många småföretagare som har möjlighet att växa, god tillgång på riskkapital och låga administrativa kostnader. För att nå dit är en central ingrediens mindre byråkrati och mer serviceinriktade myndigheter.
Det behövs enkla, ändamålsenliga och lättförståeliga regler, så att företagare kan ägna mer tid och resurser åt sin egentliga verksamhet. Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Därför har regeringen som mål att regelbördan ska minska med minst 25 procent.
Vi kan notera att målet inte är nått. Alla departement och myndigheter levererar inte helt och hållet. Men vi kan konstatera att alliansregeringen är den första regering i modern tid som faktiskt har minskat regelbördan för företagen på totalen.
Herr talman! För en vecka sedan presenterade Riksrevisionen sin rapport om regelförenkling för företag. Jag tänkte uppehålla mig lite kort kring den rapporten och vad man pekar på. Resultaten visar tyvärr att regelbördan för företag fortfarande är tung. Självklart har statsförvaltningen en stor roll i detta. Inställningen för Centerpartiets del är klar: Vi måste gå fortare fram med att minska regelkrånglet.
Många reformer har goda syften, men oavsett om det handlar om personalliggare i frisör- och restaurangbranschen eller dokumentationsskyldighet vid internprissättning måste fokus vara - samtidigt som man genomför dessa reformer - att den totala regelbördan ska minska.
Det som är bra för företagare är bra också för Sverige. Centerpartiets intresse ligger i ett vitalt och konkurrenskraftigt näringsliv. När man möter företagare och företagarorganisationer är just regelbördan ett av de riktigt stora hinder och irritationsmoment som de berättar om.
Här skulle man också kunna framhålla vikten av att man, när man från våra myndigheter och offentligheten inför nya regler och rutiner, i förväg beräknar kostnaderna för detta. Vi förutsätter från vårt håll att företagare och medborgare håller sig till de skyldigheter som de har. Då är det också vårt ansvar att ordna in oss efter de rättigheter företagaren och den enskilde individen bör ha.
Allt handlar dock inte om regler. Något som har nämnts och som jag tänkte uppehålla mig vid lite är den offentliga sektorns innovationsförmåga. Det är en mycket viktig del för att förbättra den statliga förvaltningens effektivitet och verkan.
Det nationella rådet för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet, som utsågs genom ett regeringsbeslut i maj 2011, är enligt min utgångspunkt en viktig aktör. Olika aktörer inom den statliga förvaltningen, inom offentligheten, måste få ökad kunskap om vad som främjar innovation och hur kvalitet kan öka genom ett utvecklingsarbete kring kundprocesser och liknande.
Jag skulle också vilja nämna innovationsupphandling. Om någon eller några procent av alla de hundratals miljarder som den offentliga sektorn med myndigheter upphandlar för varje år skulle gå till att köpa produkter som ännu inte finns eller tjänster som ännu inte har utvecklats, då skulle svenskt innovationsklimat som helhet - och nästan helt säkert effektivitet och nytänkande i den svenska offentliga sektorn, i myndighetsfloran - stärkas.
Jag skulle, herr talman, vilja avsluta med att snegla lite på hur regelbördan ser ut i andra länder. Det är givetvis svårt att göra sådana jämförelser, men det finns några verktyg som man kan använda. Ett av dessa är Världsbankens index för Cost of Doing Business.
Här har Sverige klättrat till plats 14 från plats 18 plats i 2011 års rankning. Men det beror inte främst på att vi har lyckats minska företagens administrativa börda, utan det handlar om andra saker, såsom krav på kapital för att starta aktiebolag och förbättrade rutiner för registrering av ägande. Alla åtgärder är viktiga, och vi måste göra mycket mer. Här har politiken för den statliga förvaltningen en mycket viktig roll.