Herr talman! Vi debatterar nu ett ärende som benämns djurskydd. Jag hoppas att politiker i den här kammaren i framtiden när de debatterar frågor som rör hur djur ska behandlas kommer att föra debatten under benämningen djurrätt. I grunden är det detta som den här debatten borde handla om - att djur också ska ha vissa grundläggande rättigheter som vi människor ska respektera.
Jag tycker faktiskt att man hittar en grund till detta resonemang i vår svenska djurskyddslag, där det i § 4 står att alla djur som hålls inom lantbruket ska ha möjlighet till ett naturligt beteende.
Ifall våra djur inom livsmedelsindustrin, minkar och andra ska ha rätt till ett naturligt beteende tycker jag att vi kan titta på dessa verksamheter en efter en och ställa oss just frågan:
Hur väl kan de 1 miljon minkar som hålls i minimala trådburar av metall utföra sitt naturliga beteende? Vi vet att en mink i det fria rör sig över stora ytor för att söka skugga, söka svalka i vatten på varma dagar, hitta föda och utforska omgivningen. Hur ska en mink kunna utföra det viktiga beteendet i en så liten bur? Jag hävdar att uppfödningen av dessa 1 miljon minkar i Sverige är ett direkt brott mot minkarnas rätt till naturligt beteende. Därför måste pälsindustrin upphöra i Sverige.
Vi kan också fråga vilken möjlighet till ett naturligt beteende de ungefär 80 miljoner kycklingarna inom broilerkycklingindustrin har. Mängder av kycklingar stängs in i minimala utrymmen. De växer fort, för man ger dem föda under nästan alla dygnets timmar. Det gör man för att de ska växa så fort som möjligt, vilket gör att de får benbrott - ja, bryter benen och får väldigt svaga skelett för att de växer så fort och blir så tunga. Är det ett exempel på att man respekterar det naturliga beteendet? Jag tycker inte det.
Det gäller även våra 8 miljoner hönor inom äggproduktionen, där faktiskt 1 miljon av dessa hönor fortfarande är instängda i små burar. Och hur många av de nästan 3 miljoner grisarna har möjlighet att gå utomhus och böka, söka föda och röra sig fritt, som grisar ska kunna göra? Det är en ytterst minimal andel av grisarna. Hur är det med alla djur som transporteras till olika uppfödningsanläggningar och vidare till slaktindustrin? Hur ser de transporterna ut? Är de förenliga med djurens rätt till naturligt beteende? Nej, jag tycker inte det.
Det finns alltså väldigt mycket att göra här, herr talman. Vi i Vänsterpartiet har ett antal reservationer som tar upp några av dessa frågor. Vi vill till exempel ha utevistelse för alla djur inom livsmedelsindustrin. Vi har också tidigare i den här kammaren föreslagit ett förbud mot pälsindustrin i Sverige såsom den ser ut i dag.
Det handlar dock inte bara om lagstiftning. Det handlar också om att vi politiker kan fatta beslut som gör att färre djur behöver plågas och fara illa i Sverige. Jag tänker främst på den snabbt växande köttkonsumtionen i Sverige - jämfört med 1990 äter vi över 40 procent mer kött i Sverige i dag. Detta har lett till en alltmer intensiv och onaturlig uppfödning av djuren. Med minskad köttkonsumtion skulle vi få möjlighet att behandla de djur som finns kvar på ett för dem mer naturligt och bättre sätt. Det är därför vi i Vänsterpartiet har föreslagit till riksdagen att vi borde anta en handlingsplan för just minskad köttkonsumtion.
Herr talman! I det här betänkandet föreslår vi i Vänsterpartiet att alla medlemsländer i EU ska ha rätt att gå före på just djurskyddsområdet. Helst vill vi ha något vi kallar en djurskyddsgaranti. Med en djurskyddsgaranti skulle ett medlemsland kunna säga: Nej, vi sätter stopp för den här verksamheten - även om den är tillåten i andra EU-länder säger vi nej, för detta är i strid med djurens intressen.
Med en djurskyddsgaranti skulle också våra myndigheter kunna sätta stopp för en del av de djurtransporter som i dag startar i Sverige och slutar i Polen, Tyskland eller i något annat land, för att djuren som exporteras dit ska födas upp eller slaktas där eftersom man tjänar mer pengar på det. Det blir en väldigt lång och helt onödig djurtransport, sannolikt i strid med den åttatimmarsgräns vi har i Sverige. Med en djurskyddsgaranti skulle våra myndigheter kunna säga: Nej, detta är i strid med djurens intressen. Vi accepterar inte den här formen av djurtransporter.
Det är därför vi lyfter fram frågan om att kunna gå före på EU-nivå - just med hänvisning till djuren. Det hittar man i reservation 1.
Många av de frågor jag har tagit upp skulle omhändertas i förslaget till ny djurskyddslag. Det är ett förslag som är noggrant utrett; det kom en utredning redan i november 2011. Den tidigare borgerliga regeringen lovade att man skulle ta hand om den utredningen och presentera en ny djurskyddslag. Man lovade det flera gånger, men vi fick aldrig se något förslag på en ny djurskyddslag. Jag ser att Eskil Erlandsson från Centerpartiet sitter i kammaren. Han kanske kan svara på varför det inte blev så, för det var just Eskil Erlandsson och Centerpartiet som hade ansvaret för den frågan inom den borgerliga regeringen.
Jag måste dock säga att jag är besviken även på den nuvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. Ni har nämligen lovat att det skulle komma en ny djurskyddslag, och vi skulle ha fått den nu till våren. Vi fick ingen ny djurskyddslag. Nu säger ni att den ska komma till hösten - ja, då får ni banne mig se till att det verkligen blir så. Annars blir jag riktigt arg, och då blir det inte roligt! Vi måste ha en ny djurskyddslag på bordet i den här kammaren så snart som möjligt, så att alla dessa frågor kan tas om hand och bli bättre och så att djuren verkligen får den rätt till naturligt beteende de förtjänar.
Herr talman! Jag sa inledningsvis att jag hoppas att sådana här debatter kan benämnas som debatter om djurrätt i stället för djurskydd. Jag tror att hur vi behandlar djuren i ett samhälle är en mätare på - överlag - hur civiliserat det samhället är. Här har vi i Sverige gått och tyckt att vi är bäst i världen på djurfrågor, men vi ser nu att land efter land faktiskt går fram och förbjuder pälsindustrin. Man förbjuder cirkusar att hålla vilda djur, man satsar på vegetarisk mat, man tillåter fler djur att få utevistelse och så vidare. Det finns alltså en hel del kvar att göra här i Sverige för att vi ska bli ett land som verkligen respekterar djurens rättigheter.
Jag står förstås bakom alla våra reservationer, herr talman, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 4.