Herr talman! Nu handlar det alltså om utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning. När man lyssnar till en sådan här debatt kan det ibland vara lite svårt att tänka sig vad det är som ligger bakom de olika förslag som kommer från olika politiska partier. Ibland är det faktiskt lättare att förhålla sig till en proposition, ett förslag ifrån regeringen, och när det gäller området yrkesutbildning har det aviserats från regeringen att det kommer att komma propositioner om till exempel yrkeshögskolan i slutet av det här riksdagsåret. Det ser vi verkligen fram emot.
Då skulle man kunna säga att den här typen av debatter blir som att trampa vatten. Många goda idéer kommer fram, och samtidigt tror jag att det är otroligt viktigt att prata om kompetensförsörjning i Sverige. Vi pratar om kompetensförsörjning för alla de människor som är i behov av jobb men också om människor som kanske är i behov av att växla bransch och finna nya vägar, inte minst för att utvecklas i sitt yrkesliv. Därför blir det så att vi talar om vuxenutbildningen på väldigt många olika nivåer.
Regeringen har tillsammans med ett antal andra parter utnämnt 2016 till yrkesutbildningens år, och det känns som ett lovvärt initiativ att ändå lyfta upp behovet av olika former av yrkesutbildningar, inte minst för att öka attraktiviteten också i gymnasieskolan för de yrkesutbildningar som i dag finns.
En annan fråga som vi har lyft upp från Centerpartiet handlar om på vilket sätt vi kan skapa ett bättre lärlingssystem. Vi har sedan ett antal år tillbaka en lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Vi har också tillfört vuxlärlingsplatser, men vi skulle behöva utveckla det här ännu mer. Jag ser det därför som positivt att många olika partier diskuterar denna fråga och kommer med nya förslag och inspel så att vi kan hitta ett så bra system som möjligt. Även många företag tittar på hur det här skulle kunna utformas på ett sådant sätt att både företagen får den kompetensförsörjning som de behöver och att enskilda får den utbildning som de strävar efter.
Detta är någonting som vi har lyft fram och som finns i en del reservationer.
Centerpartiet har också lyft fram införandet av en vuxpeng. Vi har ju ett fritt skolval i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, men när det kommer till vuxenutbildning är man väldigt mycket hänvisad till det utbud som kommunerna har arrangerat. Vi ser positivt på de försök som finns i olika kommuner i Sverige där man har infört detta och skulle önska att man gick vidare också på nationell nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
En annan del som har lyfts upp tidigare i debatten, och som jag också verkligen vill trycka på, handlar om utbildningen för de elever som har gått i gymnasiesärskolan. Det är klart att det finns vägar framåt i dag; jag tycker inte att vi ska måla verkligheten nattsvart. Det finns mycket gott som görs, men alltför mycket hamnar liksom i projekt av olika slag. Jag tror att vi är många som till exempel känner till SV Kulturcollege i Örebro, där man arbetar med elever som har gått gymnasiesärskolan och ser på vilka möjligheter man kan ge dessa människor till att närma sig arbetsmarknaden, för de fyra åren i gymnasieskolan räcker inte. Då handlar det inte alltid om att få ytterligare behörighet till högskolan, utan det handlar om att ytterligare rustas för arbetslivet.
Jag vet att ministrar i samarbetsregeringen, Ylva Johansson till exempel, har hyllat detta projekt, och jag skulle ju önska att man från regeringens sida kunde se till att ta till vara dessa goda projekt och titta på hur det skulle kunna omvandlas i ordinarie verksamhet på ett bättre sätt.
Ibland tänker jag att det pågår väldigt många olika och fantastiskt förnämliga projekt runt om i Sverige. Men de tar slut, och så tappar man bort den kompetens som man har byggt under tiden. Vi skulle önska att vi fick se den typen av satsningar.
Andra delar som vi från Centerpartiet har lyft fram handlar om fler utbildningsomgångar i yrkeshögskolan, något som även Ida Drougge från Moderaterna nämnde. Det finns många som pekar på behovet av detta. Jag nämnde ju att det ska komma en proposition i slutet av det här riksdagsåret. Den utgår från en departementsskrivelse där man har kommit med ganska många olika förslag. Jag ser verkligen fram emot denna proposition, och jag hoppas att regeringen är modig nog att kunna lyfta fram mycket av det som vi också debatterar här i dag och som har förts fram från olika partier, för mycket av det finns föreslaget.
Det handlar bland annat om tillträde till utbildningen i yrkeshögskolan och att man ska kunna bredda de delarna och kunna validera kunskap på ett annat sätt. Vi har nämnt basår - det behöver inte alltid vara ett helt basår - men möjligheten att verkligen kunna komplettera ska finnas. Det handlar även om LIA-platser. Fristående kurser ska kunna erbjudas, säger man bland annat i den här skrivelsen, och förutsättningarna för utbildningarnas kontinuitet och långsiktighet ska förbättras.
Jag ser verkligen fram emot propositionen så att vi har någonting mer substantiellt att debattera utifrån. Fram till dess kommer vi med många olika goda förslag, och jag skulle vilja yrka bifall, herr talman, till reservationerna 3 och 8 som är kopplade dels till vuxpeng, dels till det som handlar om möjligheten för elever som har gått i gymnasiesärskolan till ytterligare utbildning.
Vi står givetvis bakom alla andra reservationer också, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall till reservationerna 3 och 8.
(Applåder)