Herr talman! Som har framgått är detta en liten förpostfäktning, som man väl får kalla det, till vad som komma skall när det gäller svensk krigsmaterielexport. Det är intressant att uppmärksamma en del av sådant som brukar väcka mycket diskussion, nämligen om vår krigsmaterielexport ökar eller minskar.
När vi tittar på siffrorna ser vi nu en 45-procentig ökning från 4,9 miljarder 2015 till 61,9 miljarder 2016. Jag har varit med under debatter som denna då företrädare för den nuvarande regeringssidan högljutt har kritiserat ökningen av exporten. Det här hänger samman med enskilda frågor och ärenden. I detta fall handlar det till exempel om JAS till Brasilien. Det är ett långsiktigt åtagande som kommer att synas i våra exportredogörelser under lång tid framöver. Det är viktigt att man ser det här och inte bara fastnar i siffrorna utan kan se de långa linjerna i denna del.
Herr talman! Jag hörde nyss Pernilla Stålhammar tala om att vi har minskat vår andel av världens export med 35 procent. När vi talar om siffror är det intressant att se det hela från en annan horisont. Vi har kanske köpt mer? Det framgår inte, för importen redovisas inte. Vi kan ha varit med och bidragit till den ökning som har skett för USA, Ryssland, Kina eller Frankrike. Detta är ju den andra sidan av myntet. Det är naturligtvis intressant att också ta in sådant när vi diskuterar de här frågorna.
Export är i grunden förbjuden i svensk lagstiftning. För att export ska tillåtas krävs att det finns ett försvarspolitiskt skäl. Det ska inte stå i strid med vår utrikespolitiska linje. Detta är grunden för hela kontrollverksamheten.
Det handlar dock om komplexa frågor, inte minst med tanke på att allt som granskas i redogörelsen inte är krigsmateriel. En del kan vara tyg som används till uniformer eller för andra ändamål. Det kan vidare handla om Scanialastbilar som köps in av någon. Plåt finns med på listan. I många stycken gäller det andra saker än vad de flesta tänker på, såsom JAS, kanoner och kraftfulla vapen. Detta är bra att fundera över när man diskuterar framtida lagstiftning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Som framgår av regeringens redogörelse är det också en säkerhetspolitisk fråga för Sverige. Om vi skulle vara helt beroende av import påverkas vår säkerhetspolitik. Vi får kanske inte tillgång till allt. Vi blir beroende av de stora aktörerna. Om Sverige är en del av detta har vi också möjligheter att vara med och påverka regelverk eftersom vi är en exporterande stat. Vi har också möjligheter att få tillgång till god teknik och utrustning för vårt eget försvar.
Detta är alltså ytterst en säkerhetspolitisk och försvarspolitisk fråga. Därför är det självklart för Centerpartiet att se exporten som viktig.
I dag finns det till skillnad från tidigare en del texter långt bak i redogörelsen där det står att vi är en neutral stat. Det beror på att det handlar om en gammal förordning och en gammal historia, vilket framkommer i dessa bedömningar. För att få en något mer allsidig bild måste man läsa detta tillsammans med vad som har hänt på EU-nivå och tillsammans med en del av de nya överenskommelser som har tillkommit.
Herr talman! Regeringen är ytterst ansvarig för exporten. Eftersom vi har ett system med delegation delegerar regeringen till ISP:s generaldirektör. Generaldirektören har ett råd, i vilket bland andra jag ingår. Det är dock generaldirektören som på delegation fattar beslut. Jag misstänker att detta är en av de frågor som kommer att finnas med när man diskuterar den nya lagstiftningen och hur detta ska tydliggöras och synliggöras.
Jag hoppas verkligen, herr talman, att vi nu får se en skärpning, för Centerpartiet vill se en skärpning av lagstiftningen. Vi står samlat bakom den kompromiss som vi enades om i KEX-utredningen. Där fanns någon reservation från Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna, men i övrigt hade vi en samsyn. Detta är naturligtvis bra och viktigt.
När vi lämnade över utredningen 2015 trodde vi att det skulle bli en snabb proposition. Så blev inte fallet. Vi kunde i den propositionsförteckning som kom notera att den skulle lämnas in under våren 2017. Nu har våren snart passerat och vi övergår i morgon till sommar. Ännu har vi inte sett någon proposition.
Många av oss trodde att det hängde samman med Miljöpartiets kongress, och möjligen var det så. För före Miljöpartiets kongress lät det när vi behandlade betänkandet i utskottet som om det skulle komma en lagrådsremiss och en proposition i höst. I dag får vi besked om att det ska komma en proposition före den 21 juni och uppenbarligen ingen lagrådsremiss.
Det har alltså kommit lite olika bud under resans gång, herr talman. Jag hoppas verkligen att vi får ett tydligt besked, för många parter behöver klarhet om lagstiftningen. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.