Herr ålderspresident! Nu debatterar vi alltså ett motionsbetänkande om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor. Ofta har ju KU helt eniga betänkanden, men när det gäller de här frågorna har vi olika uppfattningar i flera fall. Det finns 17 reservationer i betänkandet.
Det är väldigt många viktiga olika frågor som berörs, och utgångspunkten är motioner från allmänna motionstiden. Det finns inte något förslag kopplat till en proposition från regeringen.
Av alla dessa frågor vill jag lyfta fram problemet med att artiklar och texter som innehåller hets mot folkgrupp kan ligga kvar på databaser på ett sätt som inte är rimligt och inte heller avsett av lagstiftaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Tryck- och yttrandefriheten måste som tidigare sagts försvaras. Men den är och måste också vara reglerad. I januari 2019 infördes regler i yttrandefrihetsgrundlagen om ansvarsbefrielse för äldre material i databaser. Om till exempel en dagstidning gör sina gamla artiklar tillgängliga på en webbplats ska inte den som är ansvarig utgivare i dag vara ansvarig för sådant som är gammalt.
Det här gäller till exempel innehåll som utgör hets mot folkgrupp eller förtal. Den ansvarige utgivaren får två veckor på sig att ta bort gammalt material och slipper då åtal. Tiden räknas från den dag Justitiekanslern eller målsäganden underrättar den ansvarige utgivaren om att det finns material som kan utgöra ett yttrandefrihetsbrott.
Redan när det här regelverket beslutades fanns det de som befarade att artiklar skulle kunna publiceras på webbplatser men med en utformning så att de skulle uppfattas som att det var gamla artiklar. På det sättet skulle den ansvariga utgivaren alltså få två veckor på sig att ta bort artikeln. Under tiden skulle materialet, som eventuellt är brottsligt, kunna ligga kvar på webbplatsen.
Beroende på när materialet uppmärksammas av Justitiekanslern eller målsäganden kan alltså artiklar som skulle kunna utgöra ett tryckfrihetsbrott finnas tillgängliga ganska länge utan att någon kan göras ansvarig för det.
Efter att den här lagen har trätt i kraft har bland annat Stiftelsen Expo rapporterat om att Nordiska motståndsrörelsens tidigare ansvariga utgivare har sluppit straffansvar för flera fall av hets mot folkgrupp.
Det har också rapporterats om att utgivare av nazistiskt material har kunnat förlänga 14-dagarsperioden som gäller för att ta bort olagliga publiceringar genom att helt enkelt hålla sig undan delgivningen. En minsta åtgärd skulle i det här fallet kunna vara att det är ett krav för att få utgivningsbevis att den som är ansvarig utgivare är nåbar.
En ökad mängd artiklar på nätet som kan utgöra brott är inte avsikten med den här lagstiftningen. Vänsterpartiet anser därför att det bör göras en utvärdering av regelverket. Det har nu gått tre år sedan det infördes, och det finns all anledning att utvärdera effekterna. Därmed yrkar jag bifall till reservation nummer 5.