Fru talman! Per-Samuel Nisser har frågat mig om
regeringen avser att införa en förordning som ger
universitet och högskolor laglig rätt att bilda holding-
bolag.
I interpellationen framhåller Per-Samuel Nisser
betydelsen av att universitet och högskolor tillsam-
mans med olika företag ska kunna stödja, utveckla
och bättre ta till vara resultaten av den forskning och
det utvecklingsarbete som sker vid lärosätena.
Ett holdingbolag kan växla ut forskningsresultat
och öka den regionala vinsten kring ett lärosätes
forskningsverksamhet. Det är också därför som rege-
ringen stött en rad av de specifika samverkansformer
som har utvecklats mellan universitet och högskolor
samt näringsliv med början under 1970-talet. Bland
dessa kan nämnas teknikparker, kontaktsekretariat,
kontaktforskare, teknikbrostiftelser, holdingbolag för
kommersialisering av forskningsresultat, material-
konsortier och kompetenscentrum.
Regeringen gav 1995 en särskild utredare i upp-
drag att undersöka om samverkansformerna är ända-
målsenliga. Utredningen antog namnet NYFOR,
Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan nä-
ringsliv-högskola. Förslagen har redovisats i betän-
kandet Samverkan mellan högskolor och näringslivet
(SOU 1996:70). Ett kompletterande betänkande avse-
ende samverkan mellan högskolan och de små och
medelstora företagen (SOU 1996:89) har också pre-
senterats.
Fr.o.m. den 1 januari 1998 övergick förvaltningen
av statens aktier i holdingbolag från Näringsdeparte-
mentet till det lärosäte till vilket respektive holding-
bolag är knutet. Förvaltningsuppdraget innebär att
respektive lärosäte ska fullgöra statens ägarroll i
bolaget. Enligt regeringsbeslut ska Riksrevisionsver-
ket årligen lämna en skriftlig redogörelse över hol-
dingbolagens verksamhet och utveckling under före-
varande år.
För de sammanlagt elva holdingbolagen har
statsmakterna hittills tillskjutit ett kapital om sam-
manlagt 64 miljoner kronor fördelade på respektive
bolag med mellan 4 och 10 miljoner kronor. De flesta
holdingbolagen uppvisade en god ekonomisk ställ-
ning per den 31 december 1998, men det fanns samti-
digt en tydlig tendens till att den ekonomiska ställ-
ningen försvagas och till att kassalikviditeten och
soliditeten minskar.
Frågor kring holdingbolagen har aktualiserats un-
der 1999 genom att lärosäten som i dag inte har hol-
dingbolag hos regeringen har ansökt om att få upp-
rätta sådana. Dessutom har ett lärosäte som har hol-
dingbolag hos regeringen ansökt om att få ekono-
miskt tillskott för att öka aktiekapitalet.
I betänkandet Forskningspolitik (SOU 1998:128)
anges att det finns ett behov av att se över de många
särorganisationer som inrättats med ändamålet att
förbättra samverkan mellan universitet och högskolor
och samhället i övrigt. I Riksdagens revisorers förstu-
die Styrningen av bolag under myndigheter och stif-
telser bildade av myndigheter (1998/99:3) konstateras
också att en granskning av bolag och stiftelser bildade
av universitet och högskolor är önskvärd. Även Riks-
revisionsverket har pekat på att det samarbete som
finns mellan teknikbrostiftelser och holdingbolag
borde bli föremål för en mer samlad utvärdering
(RRV 1999:22, årlig rapport 1999 till regeringen).
Sammanfattningsvis vill jag poängtera att rege-
ringen inte har någon avvikande mening avseende
vikten av att stödja, utveckla och bättre ta till vara
resultaten av den forskning och det utvecklingsarbete
som sker vid våra lärosäten. Först bör dock en utvär-
dering av nuvarande system genomföras.