Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden

Katja Nyberg (SD), 2021-06-17 (riksmöte 2020/21).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2020/21:JuU32 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden

Fru talman! Var och varannan dag rapporteras det om skottlossningar med skottskador som följd, många gånger med dödlig utgång, våldtäkter och rån, även av barn. Det är enkelt att lägga det yttersta ansvaret på Polismyndigheten, men de utför bara sitt arbete utifrån de förutsättningar vi har gett dem. Ansvaret ligger framför allt på regeringen, som mer eller mindre har kapitulerat inför den grova kriminaliteten.

I Riksrevisionens granskning konstateras att det i vart tredje utsatt område inte finns tillräckligt med områdespoliser för att motsvara rikspolischefens beslut om minst en områdespolis per 5 000 invånare. Satsningen på 10 000 fler polisanställda till 2024 avser en miniminivå som måste uppnås. För att komma i paritet med övriga länder krävs än fler poliser, i synnerhet med den problematik som vi har i dagens Sverige. Nås inte målet på 10 000 fler polisanställda till 2024 är det inte heller möjligt att realisera målet på minst en områdespolis per 5 000 invånare.

För att Polismyndigheten ska kunna upprätthålla en väl fungerande verksamhet är det nödvändigt att de resurser som Polismyndigheten äskar tillförs av regeringen genom tillräckliga budgettillskott. Dessutom behöver ytterligare resurser tillföras för att Polismyndigheten ska kunna genomföra riktade lönesatsningar i syfte att behålla personal och återanställa personal som lämnat yrket. Det är i dag fler poliser än tidigare som återanställs, men det finns en enorm kompetens som redan har lämnat myndigheten. Därför bör detta arbete intensifieras ännu mer.

Fru talman! För att polisen ska få större möjligheter att förhindra ungdomskriminalitet behöver det bli lättare för polis och socialtjänst att samarbeta. Sekretessreglerna mellan socialtjänsten och polisen men även andra myndigheter behöver tas bort. Genom att ge socialtjänst och polis större möjligheter att agera tidigt kan samhället snabbare markera att ett kriminellt beteende inte är accepterat. Det kommer även att öka chanserna för att unga individer inte ska återfalla i kriminalitet.

Riksrevisionen har identifierat problematiken både hos socialtjänsten och hos Polismyndigheten gällande sekretessfrågor. Det föreligger en osäkerhet mellan myndigheterna om vilken information som får delas och vilken som inte får delas. Detta är ett problem. Därför är det viktigt att bryta det här, i synnerhet om man vill få till att ungas bana in i kriminalitet bryts i ett tidigt skede. Detta behöver åtgärdas omgående. Riksrevisionens rekommendation är att en statlig utredning gällande detta ska tillsättas.

Fru talman! Riksdagen har i flera fall under de senaste mandatperioderna avskaffat hinder mot användning av kamerabevakning. Men på grund av att Polismyndigheten inte fått nödvändiga resurser har användningen av kamerabevakning inte växt i den omfattning som krävs. Det gäller även polisernas möjligheter att bära kroppsburna kameror.

Polismyndighetens önskemål om att utöka kamerabevakningen borde vara en prioriterad fråga för att minska den grova kriminaliteten och öka tryggheten i de utsatta utanförskapsområdena. Flaskhalsen är finansiering. Att regeringen ännu inte har tillfört de medel som Polismyndigheten behöver är anmärkningsvärt.

Dagens situation i utsatta områden ställer särskilda krav på polisens förmåga att utföra sitt arbete. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att metodstödet för att definiera utsatta områden har brister och delvis bygger på subjektiva bedömningar av områdets problematik, vilket innebär att det är svårt att jämföra områden med varandra.

Därför behöver Polismyndigheten uppdatera sitt metodstöd. Brottsskadeindex bör användas i polisens metodarbete för att klassificera utsatta områden. Det pågår ett arbete med att utveckla polisens metodstöd för utsatta områden, vilket är bra. Men det behöver ske i en snabbare takt.

Fru talman! Brottsligheten i utsatta områden är högre än i andra områden, och de som bor där är mindre trygga. Ofta råder en tystnadskultur, och de som utsätts för eller bevittnar brott är ofta rädda för att tala med polisen. Men alla som vill göra rätt för sig och som lever och verkar i dessa särskilt utsatta områden är de som tvingas ta den värsta smällen för regeringens misslyckade politik.

Polismyndigheten behöver därför ges de resurser som den behöver för att se till att det finns tillräckligt med poliser som kan arbeta långsiktigt utifrån anpassade och beprövade arbetsmetoder i dessa områden. Jag yrkar bifall till reservation 3.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Katja Nyberg (SD): Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (2021-06-17) — PRESS0